Annons

Underlätta studier över gränserna

Det är för krångligt för gäststudenter och utländska forskare att ta sig till europeiska universitet. Hindren skadar EU:s tillväxt och vår återhämtning ur den ekonomiska krisen. I dag föreslår jag åtgärder för att förenkla för studenter och forskare att komma till Europa, skriver Cecilia Malmström.
Debatt • Publicerad 26 mars 2013

Det lär inte ha undgått någon att Europa är i knipa. Den ekonomiska krisen fortsätter att skicka svallvågor över vår kontinent och ställer krav på vår förmåga att enas kring effektiva åtgärder. Samtidigt urholkas vår internationella konkurrenskraft av en ovilja att se de stora sammanhangen. Den arbetskraft som vi så desperat behöver – ingenjörer, läkare och sjuksköterskor, för att nämna några – beger sig allt oftare till helt andra ställen än EU. Brasilien, Sydafrika, Kina och Indien blir destinationerna när högutbildade ser sig om efter framtidens mest lovande arbetsplatser.

Att vända denna utveckling är A och O när vi nu ska få Europa på fötter. Här spelar lärosätena – och inte minst Högskolan i Borås – en nyckelroll. Fler utbytesstudenter och internationella forskare får vår ekonomi att växa, sporrar till innovation och leder till fler jobb i det långa loppet. Problemet är att Europa är för dåligt på att ge dem ett ordentligt välkomnande, och att de ofta möts av stora byråkratiska hinder när de vill ta sig hit.

Annons

Som ansökande kan det dröja orimligt länge innan man ens får ett svar om uppehållstillstånd. ?I många länder får utländska studenter dessutom inte arbeta för att försörja sig, och det finns heller inga gemensamma regler för vilket skydd man har som frivilligarbetare eller praktikant. Att flytta från ett EU-land till ett annat är för många fullständigt omöjligt. För att göra det mer attraktivt att studera och forska i Europa är det precis sådana hinder som vi nu måste riva.

I dag presenterar jag ett antal lagförslag för att förbättra för de studenter och forskare som vill ta sig till EU. Utbytesstudenter ska ges större möjligheter att jobba och försörja sig. Det ska bli lättare att röra på sig över Europas gränser för att forska eller gå färdigt sin utbildning på ett annat universitet.

Rent konkret innebär lagförslagen att en student eller forskare som ansöker om att få komma till ett EU-land ska behöva vänta i maximalt två månader på att få besked om uppehållstillstånd eller visum, och max en månad för den som ska delta i något av EU:s forskningsprogram. Länderna ska också börja tillåta utbytesstudenter att jobba minst 20 timmar i veckan parallellt med studierna. Idag kan ett EU-land helt förbjuda studenter att jobba under sitt första år som inflyttade, vilket både Litauen och Luxemburg gör i dagsläget.

Den som kommer till ett EU-land för studier, forskning eller praktik ska i fortsättningen kunna flytta till ett annat land inom unionen i upp till ett halvår. De familjemedlemmar som följer med gästforskare till EU ska också få söka jobb här om de vill. Även om situationen i Sverige och Örebro ser betydligt bättre ut än på många andra lärosäten i Europa, finns det fortfarande saker som kan förbättras.

I Sverige kan man till exempel inte, till skillnad från i många andra EU-länder, få uppehållstillstånd för att söka jobb efter studierna. Gäststudenter som tar sin examen, men som inte redan har hittat ett arbete, måste alltså lämna landet omgående. Med förslagen som jag presenterar idag skulle alla som tar examen få ett år på sig att leta jobb i EU, eller starta företag, efter avslutade studier.

Nu går EU-kommissionens förslag vidare till Europaparlamentet och EU:s ministerråd för överläggningar. Liksom med lagförslag som kommissionen har presenterat tidigare, till exempel om att förenkla för säsongsarbetare och utländska experter, kan vi nog förvänta oss en del gnissel i maskineriet innan de nya reglerna kan läggas på plats. Det politiska klimatet i Europa är inte gynnsamt för dessa frågor, oavsett om det handlar om visumlättnader gentemot våra grannar, asylsökandes rättigheter eller behovet av ökad arbetskraftsinvandring.

Det är utan tvekan en pedagogisk utmaning, i ett Europa som plågas av stor ungdomsarbetslöshet, att förklara varför vi måste öppna våra gränser för utländsk kompetens om EU inte ska hamna hopplöst på efterkälken. Men medan arbetslösheten ska hanteras med kraftfulla, riktade åtgärder i EU-länderna, måste vi samtidigt säkra vår konkurrenskraft på lång sikt, och fylla jobben i de sektorer som trots krisen skriker efter arbetskraft. Vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Cecilia Malmström

EU-kommissionär för migrations- och säkerhetsfrågor

fil. dr. i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons