Tyska – inget främmande språk

Tyskspråkig litteratur har varit fokustema på bok och bibliotek i Göteborg i år, ett tillfälle att upptäcka ett nytt Tyskland bortom gamla klyschor. Ur ett europeiskt och svenskt perspektiv finns det många argument för att satsa mera på tyskan igen.

”Tyska är en nyckel till Europa och inte ett främmande språk”, tycker ex-diplomaten och författaren Ingmar Karlsson. Inom Europa är tyskan det största modersmålet med kring 100 miljoner människor inklusive Schweiz och Österrike.

Många invånare i till exempel Nederländerna, Belgien, Tjeckien, Ungern och Polen har lärt sig tyska, som kan vara nyckeln för att kunna kommunicera med dessa människor. Cirka 65 miljoner människor kan tyska som främmande språk. Vid sidan av engelskan och franskan är tyskan internt arbetsspråk i EU-kommissionen.

Tidigare har Tyskland varit den stora föregångaren och impulsgivaren på många områden, till exempel protestantism, universitetsutbildningen, naturvetenskapen och litteraturen: Sverige som en tysk kulturprovins. För Sverige satte andra världskriget punkt för denna tyska epok i svensk kulturhistoria. Idéer och ideal som förknippades med nazismen sågs i Sverige som en rent tysk företeelse. Efter 1945 orienterade Sverige sig mot England och USA, ingen ville erinra sig en tid av ”förödmjukande anpassning och tystnad”. Samtidigt förlorade man en del av den tyska språkkompetensen, kulturutbytet och kontakten till en viktig del av den egna härkomsten och historien, menar historikern Johan Östling. Idag träffar man på en spridd okunskap om tysk kultur och det tyska samhället.

I Sverige har allt fler ungdomar under de senaste åren struntat i att läsa tyska (och franska), medan spanska har blivit det största språket efter engelskan. Fortfarande kan det främmande språket efter engelskan som enda grundskoleämne väljas bort. Det motsvarar inte alls EU-kommissionens princip om att alla européer ska kunna tala två främmande språk.

Vi alla vet att språkvalet på grundskolan inte alltid är genomtänkt, många elever väljer spanska på grund av kamratval. Goethe-Institutet och ZFA (Zentralstelle für Auslandsschulwesen) har därför producerat en serietecknad broschyr för eleverna i klass 5 och 6 inför språkvalet, som visar svenskans närhet till tyskan: Tyska är roligt – wir sehen uns.

Tack vare nyinförda extra poäng har det blivit mer attraktivt för eleverna att satsa på språk (och matematik), när de söker sig till högskolan, ett steg i rätt riktning. Uppenbarligen gynnar det också det tyska språket på gymnasiet.

Precis som i Norge och Danmark söker även det svenska näringslivet språkkunnigt folk. Det finns hundratals svenska dotterbolag i Tyskland, som är Sveriges viktigaste handelspartner. Ralph Tischer, Tysk-svenska handelskammarens VD, bekräftar: Tyska språket är efterfrågat på alla nivåer, också på ledningsnivå, trots att det officiella språket inom ett företag ofta är engelska.”

Själva språkvalet beror i hög grad på språkets och landets image. Spanskan är ”cool”, tyskan är det inte. Fortfarande är det kriget och nazismen som präglar mångas bild av Tyskland. Många tyskars stora kärlek till Sverige har inget motstycke på den svenska sidan. Oftast är det inte imponerande vad man vet om den sydliga grannen i Europas hjärta. Vid sidan om ”Autobahn” finns det mycket som kunde vara intressant att upptäcka: fascinerande landskap som öarna i Nordsjön och Östersjön, flod- och vingårdsregioner, bergsområden som Alpenvorland och Alperna samt pittoreska historiska städer. Det är inte bara Berlin som är unikt, men vem bryr sig i Sverige?

För den som läser tyska öppnar sig ett oerhört spännande me-dielandskap, en mångfald inom film (till exempel Das Leben der Anderen, Das weiße Band) teater, musik och litteratur, av vilken bara en bråkdel når Sverige. Tre tyskspråkiga författare har fått litteraturens nobelpris på senaste tiden (Günter Grass, Elfriede Jelinek och Herta Müller). Språket är dessutom nyckeln till intressanta utbildningar och yrken, nyckeln till interkulturell kompetens. För den som kan engelska eller svenska är tyska inget ”svårt” språk. För få duktiga svenska ungdomar ser chansen att läsa och arbeta i tyskspråkiga länder.

Kulturernas och språkens mångfald har alltid varit Europas trumfkort, ett viktigt element i människans personliga, sociala och kulturella identitet. ”Mellan alla språk finns det ett förhållande av ömsesidig överlägsenhet, eftersom alla har något värdefullt och är oförlikneligt”, menar den rumänske filosofen Andrei Plesu.

För många svenskar gäller det att upptäcka ett nytt Tyskland bortom gamla klyschor. Då borde det tyska språket ha en framtid i Sverige igen och fungera som en nyckel till Europa.

Gerhard Austrup

ZFA-språkrådgivare Sverige, språkrepresentant tyska för Lärna i moderna språk