Tro det, den som vill!

Ja, visst finns det anledning att vara kritisk. Jag kommer i mitt dagliga arbete i kontakt med många gamla människor och jag hör gång på gång berättelser om gamla och svårt sjuka som fått vänta på akuten på Borås lasarett fruktansvärt länge, i vissa fall ett halvt dygn, innan de kommit under vård.

Jag blir lika bedrövad och upprörd varje gång jag hör sådant och jag tänker att det är ju inte människovärdigt att behandla gamla och sjuka på detta sätt.

Nu säger chefsläkaren Christer Wettervik i samma tidning att man skall korta ned väntetiderna till 30 minuter samtidigt som man skall ta emot Skenes akutpatienter. Tro det den som vill !

Wettervik, om det är så enkelt att korta väntetiderna, varför har ni inte gjort det långt tidigare?

Så skall ju också antalet vårdplatser minskas, för som Wettervik säger: ”Besparingarna utgörs till del av att vi minskar behovet för invånarna att ligga på sjukhus. Detta sker genom att mera görs på våra mottagningar och i dagsjukvården”. Med andra ord, folk i sjuhärad får inte bli akut sjuka?

Jag vill samtidigt säga att när politikerna kritiserar tjänstemännens förslag så uppvisar de prov på dubbelmoral. För vilka är det som bestämmer de ekonomiska ramar som tvingar fram dessa besparingar om inte just politikerna?

Tror ni politiker att de som arbetar i sjukvården kan trolla, och bedriva ett oförändrat eller utökat arbete till ständigt minskade kostnader? Jag säger till er politiker: sluta upp med er dubbelmoral och ställ de ekonomiska resurser till sjukvårdens förfogande som fordras för att vi skall kunna få en människovärdigt omhändertagande i sjukvården! Jo, jag anar svaret, ”det finns inte pengar”. Då får ni väl höja landstingsskatten. Jag anar åter svaret, ”det går inte att höja skatten”. Då vill jag säga att människor i aktiv ålder i vårt land äter gott, bor bekvämt – för att inte säga lyxigt jämfört med gångna generationer i vårt land och majoriteten av världens befolkning idag – åker i stora och dyra bilar (Sverige har Europas bränsletörstigaste personbilspark) och har råd att resa snart sagt runt hela jorden på semesterresor. Då har vi också råd att ha en gemensamt finansierad sjukvård som uppfyller rimliga krav på människovärde. De som framför allt drabbas av besparingarna i sjukvården är våra gamla som slitit och arbetat för att bygga upp den välfärd som vi idag njuter av. Skall de då inte kunna få ett värdigt omhändertagande då de blir sjuka?

Roland Persson

Bonared, Hyssna