Debatt

Staten bör låna till ny järnväg

Järnväg Artikeln publicerades

I slutet av augusti bekräftade Trafikverket det som de flesta bedömare lyft fram de senaste åren – pengarna till att bygga nya stambanor mellan våra storstäder är inte tillräckliga. Trots att finansminister Magdalena Andersson (S), i just Borås Tidning, lovade ny järnväg mellan Borås och Göteborg klar till 2030 ser vi inte röken av detta i Trafikverkets förslag till nationell plan som sträcker sig fram till nyårsafton 2029.

Inte nog med det, om utbyggnadstakten fortsätter i det tempo som planen visar så är den nya höghastighetsjärnvägen inte klar förrän runt 2095! Det duger inte. Det är slöseri med skattepengar, försenar nyttorna och det blir dyrare. Lånar staten till denna investering kan vi istället skapa bra förutsättningar för tillväxt.

Den statliga utredningen Sverigeförhandlingen med moderaten HG Wessberg i spetsen konstaterar också att vi bör låna till investeringen. Med lånefinansiering kan de nya stambanorna istället stå klara 2035, också det är långt fram i tiden om vi jämför med utbyggnadstakten i många andra länder. Att bygga en höghastighetsjärnväg i små snuttar i snigelfart gör att nyttorna senareläggs avsevärt. De fulla samhällsekonomiska nyttorna kommer först när alla sträckor är klara.

Jämför med att bygga ett hus. Om en familj vill skaffa sig ett hus och beslutar sig för att bygga det i den takt ekonomin tillåter så kanske inte huset är färdigt innan de går i pension. Nyttan för familjen och eventuella barn uteblir helt. Genom att ta lån och få tillgång till huset snabbt uppstår också snabbare nytta. Återbetalningen av lånet sker sedan årligen. Samma sak med en järnväg. Det är så mycket pengar så det krävs en lånefinansiering för att kunna förverkliga detta inom rimlig tid. 2095 är inte rimlig tid.

Förutsättningarna för företagen förändras snabbt. Den globala konkurrensen har triggat en ökad specialisering av många företag för att kunna behålla kunder. Det i sin tur ställer högre krav på fungerande och snabb infrastruktur. Det har många länder insett och därför bygger de också höghastighetsjärnväg. Ett glest befolkat land som Sverige har inte mindre behov av att binda samman våra regioner och nå specialistkompetensen snarare tvärtom.

Om staten lånar till hela investeringen på 230 miljarder kronor så skulle den offentliga skulden i Sverige öka till 47 procent av 2016 års BNP. Det är långt under EU:s riktlinjer som förordar en offentlig skuld under 60 procent av BNP. Att räntorna är historiskt låga stärker argumentet att det nu är det klokt att låna till investeringar. Den marginellt ökade skulden skulle vägas upp av att vi på tillgångssidan får ett järnvägssystem planerat och byggt för resor på 2000-talet, inte 1800-talet.

Lånefinansiering skulle dessutom frigöra resurser för att underhålla den nuvarande infrastrukturen så att järnvägar och vägar fungerar. Det skulle också innebära klart minskad kapitalförstöring som uppstår när järnvägar och vägar förfaller.

Vi hoppas att boende i Sjuhärads- och Boråsregionen och många med dem får jubla en gång till när partier från båda blocken inser det orimliga i att vänta till 2095 med att bygga klart och istället visar handlingskraft och beslutar om att låna för att investera för framtiden.

Ove Lillestöl, regionchef Västsvenska handelskammaren

Johan Trouvé, vd Västsvenska handelskammaren