Småskolornas resultat talar för sig själva

Vad är kvalité och full måluppfyllelse och hur når skolan i Tranemo kommun dit?

Kvalité och måluppfyllelse är det allra viktigaste för svensk grundskola idag. Men jag instämmer inte i kompromissförlagets väg dit. För mig går vägen genom de mindre enheterna som idag präglas av trygghet, gemenskap och hög måluppfyllelse.

Trygghet är ett av människans grundläggande behov. Genom trygghet skapas förutsättning för utveckling av både förmågor och kunskapsinhämtning. Jag vet genom lång erfarenhet som pedagog att landbygdens mindre enheter med 60–80 barn erbjuder trygghet genom att de är sedda, ofta undervisas i mindre grupper samt att de har god kännedom om övriga kamrater, all personal och skolans närmiljö.

Barnen får känna både trygghet och gemenskap under sin skoldag. En större enhet med 150–200 barn innebär större lokaler, mer personal, större skolgård samt många fler kamrater att vara i ett socialt sammanhang med.

Pedagogen Maria Montessori hävdade att barn före tre års ålder inte hanterar mer än ett par, tre barn omkring sig. Att då som sexåring hantera och möta nästan ett par hundra skolkamrater kan säkert skapa både oro och bekymmer.

Tranemo kommun har slagit fast att skolan ska ha en lärmiljö som är i pedagogisk framkant avseende såväl personal, lokaler som modern teknik. För mig handlar en lärmiljö i pedagogisk framkant inte bara om nya lokaler och modern teknik. För mig handlar det om en miljö som skapar inlärningsberedskap hos barnet. Då är tryggheten återigen ett mycket viktigt inslag.

Självklart ska skolans lokaler vara ändamålsenliga och anpassade till skolans verksamhet. Men en god pedagogisk miljö sitter inte i väggarna, den skapas genom en god ledning, duktiga pedagoger och trygga elever. Jag konstaterar bara att de mindre enheterna har näst intill fullständigt behörig personal. Modern teknik fungerar nog lika bra i renoverade lokaler som i nybyggda.

Trots om/tillbyggnad på drygt 110 miljoner, modern teknik och behörig personal på Tranängsskolan, vår högstadieskola, är måluppfyllelsen låg. Dessutom visar statistiken genom åren att elever från de mindre skolenheterna har högre måluppfyllelse än elever från de större enheterna i Tranemo. För mig talar det sitt tydliga språk.

Jag har hört argumentet att elever från Ljungsarp skola måste skjutsas till Dalstorp ytterligare en dag för att ha tillgång till specialsalar i NO och bild eftersom vår nya läroplan kräver mer av undervisningen framöver. Jag vet att inga F–6-elever idag i övriga skolor i kommunen har tillgång till specialsalar i NO eller bild. Inte ens på Tranängsskolan.

Låt debatten handla om det som frågan gäller. Ska vi ha fyra större enheter eller behålla och utveckla F–6-skolor också i Ljungsarp, Grimsås och Sjötofta? För mig är det självklart att vi ska leva upp till det vi politiker gemensamt har slagit fast i kommunens vision och strategiska plan. Våra mindre skolor ska inte bevaras för bevarandets skull, de ska utvecklas vidare eftersom de redan idag visar mycket hög måluppfyllelse. För det var ju full måluppfyllelse vi skulle ha i Tranemo.

Jag är övertygad om att en skola påverkar landbygdens utveckling i positiv riktning. En barnfamilj som ska välja framtidens boendeort väljer självklart en ort med skola framför en ort utan. Vill vi ha en levande landbygd med ökat invånarantal måste vi också våga gå mot strömmen och satsa på de mindre skolenheterna.

Kompromissförslaget avvecklar skolorna stegvis. Nästa nedläggning är Sjötoftas och Ljungsarps ?F–3-skolor, som nu föreslås vara de mindre orternas alternativ. F–3-?enheterna får ett år på sig att lyckas, sedan är det utvärdering av verksamheten. Varför en speciell utvärdering av dessa enheter? Nog borde den kvalitetsredovisning som varje enhet arbetar fram vid läsårets slut vara ett nog så gott verktyg för uppföljning av verksamheten. Grimsås skola kommer att klara sig längst. Men läsåret 2016/2017 är det dags för utvärdering även där, gällande investeringsbehovet. Vad händer då?

Kompromissförslaget är ett nedläggningsförslag över tid för hälften av Tranemo kommuns skolor. Jag tror på en ökad befolkning i kommunen. Jag tror att de yngre kommer tillbaka till Tranemo när det är dags att bilda familj om vi skapar förutsättning att kunna bo och leva i hela kommunen. Jag tror på framtiden. Om vi vågar gå emot nedläggningstrenden och istället satsar på skolutveckling i kommunens alla F–6-skolor.

Elisabeth Petersson (C)

2 vice ordf. Tranemo kommunfullmäktige

lågstadielärare sedan 1985