Annons
Debatt

Seriös dialog om barnfattigdom önskas

Rädda Barnen får kritik för att ha framställt barnfattigdom som en fråga om i första hand mat och kläder. Det är en mycket smal och olycklig definition som vi inte ställer oss bakom.
Debatt • Publicerad 29 januari 2013

Den 16 januari sände Uppdrag granskning ett program som lovade att visa ”sanningen om barnfattigdomen”. Vi hoppades att programmet skulle handla om barnen och deras livssituation. Istället letar Janne Josefsson efter hungriga och illa klädda barn men hittar inga. Rädda Barnen får kritik för att ha framställt barnfattigdom som en fråga om i första hand mat och kläder, en mycket smal och olycklig definition som vi inte ställer oss bakom.

Barnfattigdom är ett ord som uppfattas olika. Man kan välja olika begrepp för att beskriva den vardag som alltför många barn i Sverige lever i: barnfattigdom, ekonomisk utsatthet, dåligt ställt, ont om pengar, på marginalen, knapp ekonomi, resurssvaghet. Alla handlar de om att barn inte alltid får sina rättigheter tillgodosedda på grund av familjens ekonomiska situation.

Annons

Genom forskning vet vi att ekonomisk utsatthet leder till utanförskap och diskriminering, något som riskerar att följa med barnen in i vuxenlivet. Barn i gruppen löper ökad risk för att bli utsatta för våld och mobbning, och har ofta en mindre aktiv fritid. De har ofta även sämre hälsa och sämre betyg än sina jämnåriga.

I en ny rapport från Rädda Barnen, På marginalen – vardagen bakom barnfattigdomsstatistiken, beskriver barn och unga med egna ord hur deras vardag begränsas av bristande ekonomiska resurser.

Rädda Barnen träffar barn som vittnar om att de sjukskriver sig från klassutflykter, tackar nej till kalas, inte berättar för föräldrarna att ens cykel har gått sönder och undviker att ta hem kompisar. Vi möter familjer som gör sitt yttersta för att få vardagen att gå ihop, de prioriterar mat på bordet och exempelvis vinterkläder. Barnen är ofta väl medvetna om familjens ekonomiska svårigheter.

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Men vad innebär ”skälig levnadsstandard” i ett välmående och rikt land som Sverige? Rädda Barnen har med hjälp av forskaren Tapio Salonen tagit fram två mått för att definiera begreppet – barn som lever i familjer som antingen någon gång under året fått försörjningsstöd (det som tidigare hette socialbidrag) eller har så kallad låg inkomststandard, det vill säga inkomster som inte täcker nödvändiga kostnader som boende, mat, kläder och försäkringar. Vi har nu publicerat sammanlagt tio rapporter om barns ekonomiska utsatthet i Sverige, barnfattigdom.

Rädda Barnen är en barnrättsorganisation med uppdrag att verka för att varje enskilt barn får sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen. Vi kommer fortsätta att driva och vara delaktiga i en seriös dialog om barnfattigdom – både offentligt och i våra egna verksamheter.

Inger Ashing

ordförande Rädda Barnens riksstyrelse

Margot Johansson

ordförande Rädda Barnen distrikt Skaraborg–Södra Älvsborg

Lisa Lundgren

ordförande Rädda Barnen i Borås

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons