Se över invandringspolitiken
Bakgrunden är att invandringen inte varit så här kraftig sedan början av 90-talet och prognoserna talar nu för att omkring 200 000 asyl- och anhöriginvandrare söker sig till Sverige under 2012 och 2013.
Parallellt med kraftigt ökad invandring kan vi se ett mottagandesystem som håller på att kollapsa. Ett antal kommuner har vädjande deklarerat att de inte klarar av att ta emot fler invandrare och SFI har varnat för att man står inför stora problem då Sverige aldrig tidigare tagit emot så många analfabeter. Regeringen försöker dölja problemen genom att lappa och laga ett havererat system samtidigt som Socialdemokraterna väljer att svara med total tystnad. Inte med en enda stavelse berör S invandringspolitiken i sin budgetmotion.
I Aftonbladets granskning av Migrationsverket har man kunnat läsa om hur handläggare känner sig pressade av chefer att bevilja uppehållstillstånd för att korta kötiderna. Detta oavsett om så sker i enlighet med gällande lagstiftning eller inte.
Liknande förhållanden har man kunnat läsa om på tidigare flyktingombudsmannen Merit Wagers blogg. Hon har de senaste åren fått in massvis med rapporter inifrån Migrationsverket som visar på en allt annat än fungerande myndighet, där det största problemet definitivt inte tycks vara ogrundade avslag. För att inte riskera att bryta mot regeringens 90-dagarsmål, ser man mellan fingrarna vid osannolika historier eftersom det är enklast så.
Ett bifall leder inte till överklagande och granskning i media. Vid sidan av detta har tidningen Riksdag och Departement kunnat berätta om hård kritik riktad från Polisen mot Migrationsverkets stora brister i arbetet med att fastställa asylsökandes identiteter.
Eftersom Migrationsverket idag inte lyckas utföra denna uppgift, blir det ofta omöjligt för Polisen att verkställa avvisningarna. Detta väcker även farhågor kring om man verkligen lyckats fastställa identiteten på dem som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige.
1998 startade Migrationsverket projekt Argus, vars syfte var att ”så långt möjligt kartlägga, uppdaga, beivra och eliminera förekomsten av fusk”. När den första rapporten kom år 2000, kunde man bland annat redovisa att skenanknytningar, svartjobb och bidragsbedrägerier var vanligt förekommande. De resultat som framkom sopades snabbt under mattan och några år senare lade man ned Argus. Ola Andersson, en av utredarna, har i efterhand i media sagt att nedläggningen förmodligen berodde på rädsla bland politiker.
Om förtroendet för migrationspolitiken ska kunna återupprättas, måste lagstiftningen följas och tillsynen måste förbättras. Projekt Argus bör omedelbart återinrättas och regeringen måste skyndsamt låta utreda de negativa konsekvenser som målet om maximalt 90 dagars handläggningstid har lett till. Det bör framöver också ges konsekvenser att bryta mot svensk lagstiftning genom att fuska. Idag polisanmäls nästan aldrig fusket, vilket sänder fel signaler. Viktigt att komma ihåg är att denna kritik inte ska riktas mot de riktiga flyktingarna som kommer eller ens dem som ljuger om sina asylskäl. Kritiken ska riktas mot de politiker som i åratal låtit detta ske.
Björn Söder (SD)
partisekreterare