Regeringen siktar lågt i skolan
I en debattartikel angriper moderaterna Tomas Tobé och Marianne Hörnqvist oss socialdemokrater för vår syn på de förändrade yrkesförberedande gymnasieprogrammen. Regeringens förändringar i programmens innehåll innebär en förskjutning mot kurser i själva yrket, på bekostad av andra ämnen som till exempel matematik, svenska och engelska som också är mycket värdefulla att ha med sig i livet.
Regeringen har gjort avkall på målet att rusta våra ungdomar till bildade och upplysta samhällsmedborgare som har grundläggande kunskaper för att fullt ut ta del av och förstå sin omvärld, för att istället forma dem till ensidiga yrkesmänniskor. Dessutom kan man fundera över hur mycket just dessa förändrade yrkesutbildningar är värda på en allt tuffare arbetsmarknad där kraven på mångsidighet och flexibilitet blir allt större. Hantverksyrken ställer idag krav på en palett av kompetenser utöver att kunna hålla i hammaren eller dra i skruven.
Utöver detta måste man när man ägnar sig år utbildningpolitik reflektera över hur framtidens krav kommer att se ut. De som följt hantverksyrkenas utveckling kan konstatera att behovet av en bred och mångsidig kompetens ökat och att det ställs helt andra krav idag för att fungera i yrket än vad som ställdes tidigare och den utvecklingen kommer att fortsätta. Därför är det fundamentalt fel tänkt av regeringen när man lade om innehållet i yrkesprogrammen och skar ner på det teoretiska innehållet. Vår uppgift är att ge ungdomarna en bra bas att stå på för att de skall kunna platsa på arbetsmarknaden inte bara nu utan även i framtiden.
Det finns ytterligare ett stort problem med omläggningen av yrkesutbildningarna. Regeringens förändringar har dessutom gjort yrkesutbildningarna mindre intressanta för ungdomar att söka till. Det är en naturlig konsekvens av de försämringar som regeringen gjort.
I och med att man lagt om innehållet i de utbildningarna och skurit ner på det teoretiska innehållet ger de inte längre högskolebehörighet. Få ungdomar väljer att i en ålder av 16–17 år bli inlåsta i ett yrke. Det var en styrka i det tidigare systemet att man efter att ha arbetat några år som byggnadssnickare kunde gå vidare och läsa till exempelvis byggnadsingenjör.
I dagens system är det så ansträngande för eleverna att läsa in det som krävs att det i praktiken är omöjligt. I verkligheten gör det att man för att hålla alla dörrar öppna och kunna hålla drömmar vid liv helt enkelt väljer bort de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. Det har vi kunnat se i statistiken. I riket är det 7 000 färre elever som går dessa program nu, även om man tar hänsyn till att antalet elever minskat. Detta i sin tur är illavarslande för den långsiktiga kompetensförsörjningen inom vissa yrken. I artikeln för Tobé och Hörnqvist ett långt resonemang om eleverna med skolproblem.
Vi minns i anslutning till det också de utspel som gjordes i höstas i samband med statsbudgeten. För att möta dessa elever så håller regeringen på att också införa korta yrkeskurser helt i avsaknad av teoretiskt innehåll, vilket verkligen är att sänka ambitionsnivån. Det är en viktig utmaning för skolan att ta sig an dessa elever och göra någonting riktigt bra av deras skoltid. Det är sannolikt så att det ökar kraven både på skolans organisation och på lärarnas kompetens. Svaret kan dock aldrig vara att sänka ambitionsnivån. Svaret är heller inte att ge upp när det gäller dessa elever, vilket regeringen gör med sin omläggning av den svenska gymnasieskolan.
Per Carlsson (S)
vice ordförande i utbildningsnämnden i Borås
Pelle Pellby (S)
kommunalråd i Mark
