Regeringen förskingrar miljöarv

Den svenska regeringen gör anspråk på att vara pådrivande inom EU i miljöfrågor och då särskilt klimatfrågor. Det är bra. Sverige kommer att ha en viktig roll som EU:s ordförandeland hösten 2009 inför och under det stora klimatmötet det året.

Vår trovärdighet kan påverkas av vad som hände senast Sverige var ordförandeland i EU och hur vi förvaltat det arvet.

Regeringen motverkar nämligen sin egen ambition genom att backa i frågan om biologisk mångfald. Den frågan har tydliga paralleller med klimatfrågan, och de samspelar på olika sätt.

Biologisk mångfald är mindre omdiskuterad, inte lika uppenbar i sina konsekvenser och svårare att förenkla. Men inte mindre viktig. Det handlar om mångfalden av liv och samspelet mellan olika arter i ekosystemen. De som i sin tur bl.a. ger oss tjänster som är helt nödvändiga för att upprätthålla liv. Till exempel pollinering av växter. Eller mer generellt kretsloppen av vatten, syre, kol och näringsämnen.

Skogsskövling i syd, för att bl.a. bereda mark för oljepalmplantager, är både ett hot mot den biologiska mångfalden och en av de viktiga källorna till utsläpp av drivhusgaser globalt. Också i Sverige riskerar jakten på biobränsle att slå mot biologisk mångfald.

Rubbningen av klimatet ställer i sin tur våra ekosystem under ökad stress. Det ökar i sin tur behovet av skydd av biologisk mångfald.

Frågorna är också hopkopplade politiskt. FN:s miljötoppmöte i Rio 1992 resulterade i två stora konventioner: klimatkonventionen och konventionen om biologisk mångfald.

2002 hölls ett stort uppföljningsmöte till Rio i Johannesburg, Sydafrika. Där antogs bl.a. ett mål om att världen skulle säkra den biologiska mångfalden till 2010.

Sverige hade spelat en pådrivande roll i det arbetet. 2001, förra gången Sverige var ordförandeland i EU, enades EU om att hejda förlusten av biologisk mångfald inom EU till 2010. Det var ett viktigt led i arbetet för det globala åtagandet följande år.

De globala och europeiska målen har konkretiserats nationellt i våra miljökvalitetsmål. Sedan dess har Miljömålsrådet konstaterat gång på gång att Sverige inte kommer att klara våra mål med nuvarande takt. Miljöpartiet har drivit igenom gradvisa höjningar av anslagen till skydd av skog och annan biologisk mångfald, men det har inte räckt.

Andra länder har också haft problem. Tidigare i år konstaterade EU-kommissionen att EU inte har gjort nog för att klara sitt åtagande. Kommissionen föreslog därför att man skulle intensifiera ansträngningarna.

Regeringen konstaterade strax efter i sin budget att inte heller Sverige gör nog för att klara vårt åtagande. Men drog motsatt slutsats: den avsätter mindre pengar till biologisk mångfald. Man hoppas kunna hitta billigare sätt att klara målen, och har gett myndigheterna i uppdrag att ta fram förslag. Men det är osäkert om de lyckas, och i vilket fall kommer det att dröja.

I praktiken har regeringen alltså redan nu avfärdat 2010-målet. Det kommer att synas tydligt våren 2009, då Sverige ska skicka in sin fjärde nationella rapport till konventionen om biologisk mångfald.

Det är illa nog att ha gjort ett allvarligt försök och misslyckats. Det är värre att som regeringen inte ens försöka. Med det i bagagen blir det svårt för regeringen ha driva klimat- eller andra miljöfrågor med någon större trovärdighet under det viktiga året 2009.

Om regeringen vill vara pådrivande inom EU kan man kanske börja med att nå upp till EU:s nivå: att satsa hårdare på att nå målet om biologisk mångfald i stället för att spara pengar.

Tina Ehn (mp)

Miljö och jordbruksutskottet