Annons
Debatt

Reformera arbetsförmedlingens roll

Få motsäger att arbetsförmedlarnas kontakt med arbetsgivare och bransch- och yrkeskännedom är viktiga förutsättningar för rekryteringsprocessen. Idag väljer dock färre än hälften av arbetsgivarna att vända sig till Arbetsförmedlingen vid rekrytering, skriver Kenneth Kastman-Krantz.
Debatt • Publicerad 14 november 2012
Foto: 

I dagsläget råder en diskrepans mellan företagens behov av arbetskraft med yrkeserfarenhet och av relevanta erfarenheter hos dem som söker arbete. Priset för detta betalas av företagen i form av ofrivilligt uppskjutna expansionsplaner, av individerna i fråga genom missade möjligheter till egen försörjning och av samhället i stort. Bättre matchning på arbetsmarknaden ar avgörande för vår konkurrenskraft och vårt välstånd.

I den senaste avtalsrörelsen träffades överenskommelser om yrkesintroduktionsavtal. Avtalen är ett viktigt steg mot att minska missmatchningen på arbetsmarknaden. Det är också ett erkännande av att behovet av erfarenhetsuppbyggnad finns, och att lönen måste anpassas till graden av yrkesutbildning och yrkeserfarenhet i företagen. Överenskommelserna öppnar nu för förbättrade möjligheter för unga att bygga yrkeserfarenhet och för arbetsgivare att klara kompetensförsörjningen.

Annons

En annan viktig del när det gäller möjligheterna till bättre matchning, som politikerna ganska snabbt kan påverka för att förbättra den rådande situationen, är Arbetsförmedlingens funktion och uppdrag. Det är få som motsäger att arbetsförmedlarnas kontakt med arbetsgivare samt bransch- och yrkeskännedom är viktiga förutsättningar för att en rekryteringsprocess ska fun-gera bra. Idag väljer dock färre än hälften av arbetsgivarna att vända sig till Arbetsförmedlingen när de försöker rekrytera. Det är en tydlig signal om att myndighetens nuvarande tjänster inte i tillräcklig utsträckning motsvarar det som arbetsgivarna efterfrågar.

Hur kan vi då skapa en bättre matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare? Arbetet som omställningsorganisationerna Trygghetsrådet (TRR) och Trygghetsfonden (TSL) gör, till exempel i samband med Saab Automobiles konkurs, kan fungera som inspiration. Det arbetet visar tydligt på de goda resultat när det gäller att matcha arbetslösa med nya jobb som kommer när möjligheten att upphandla olika aktörer ges. Inom tolv månader hade sju av tio som blev uppsagda i samband med Saabs konkurs ett nytt jobb.

Med erfarenheterna från TRR:s och TSL:s arbete med en förbättrad matchning skulle en öppning för andra aktörer att, på lika villkor som Arbetsförmedlingen, erbjuda förmedling av arbeten vara mycket intressant. Ett sådant skifte förutsätter att man skiljer ut Arbetsförmedlingens egen förmedlingsverksamhet från myndighetsutövning och uppföljning. Resultaten för de olika aktörerna bör följas upp noggrant och ersättning ges efter resultat. Genom att göra resultaten för de olika förmedlarna offentliga så blir det möjligt för den enskilde att själv välja sin ”utförare” och samtidigt ge utförarna möjlighet till en tydligare bransch- eller yrkesspecialisering.

En förbättrad förmedling av jobb är en viktig pusselbit för att få till matchningen på arbetsmarknaden. Men det handlar även till stor del om att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för att stärka ungas möjligheter till jobb.

Kenneth Kastman-Krantz

regionchef, Svenskt Näringsliv

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons