Psykisk ohälsa – stor framtida utmaning

Den psykiska ohälsan är en framtida jätteutmaning. Det är den bild vi får när vi i moderaternas framtidsgrupp om sjukvård nu möter patienter, vårdpersonal, fackförbund, forskare och andra som är intresserade av att utveckla vården.

Varför har den psykiska ohälsan ökat, går trenden att vända och hur kan vården bättre möta morgondagens patienter och anhöriga? Det är några av de frågor vi ställer.

Psykisk ohälsa kan vara allt från allvarliga tvångstankar till stressymtom. Nya diagnoser har tillkommit under åren. Social fobi och panikångest är några exempel. Besvär som förut sågs som kroppsliga ses idag oftare som psykiska.

Medicinska fakta visar inte att de svåraste sjukdomarna blivit vanligare men den upplevda psykiska ohälsan har ökat avsevärt. På tio år har vi fått en kvarts miljon fler svenskar som upplever ängslan, oro eller ångest. Det är en dramatisk ökning och vi måste möta det vårdbehov detta för med sig. Tendenser finns på att ökningen nu planar ut men inte i alla grupper. När det gäller till exempel unga vuxna fortsätter ökningen.

Varför har den psykiska ohälsan ökat? Det är kanske så enkelt att vi ställer allt högre krav på psykisk hälsa. Mer uppmärksamhet och att psykisk ohälsa har blivit mer accepterad i samhället spelar också roll.

Förklaringarna är flera och skiljer sig åt i olika åldrar. Något som flera av dem som vi har mött har pekat på den fokusering som finns idag på att vara lyckad och må bra. Vad är det egentligen för budskap som vi förmedlar till barn och till unga? Att livet är helt utan motgångar?

Det viktiga med att tidigt upptäcka besvär nämns av många. Vi tror att det är avgörande att vi blir bättre på att se och ta hand om dem som riskerar att utveckla svåra sjukdomar. Den tonårstjej som behöver prata om sina problem ska få möjlighet att göra det, långt innan tunga psykiatriska insatser blir nödvändiga.

Den bild vi får av psykiatrin är att den inte har ställt om sig till vare sig nutid eller framtid. De lokala och regionala skillnaderna är stora. Vården är på sina håll inte tillräckligt evidensbaserad. Kvalitets- och resultatuppföljning behöver utvecklas. Läkemedelsbehandling kan vara nödvändigt, men ska inte tas till i brist på alternativ.

Vi har också en utmaning i att ge varje patient rätt vård på rätt nivå. Det är de svåraste fallen som ska mötas av specialistvård. Lättare och medelsvåra besvär behöver många gånger inte det. Även andra grupper än läkare har i detta en större roll att spela, till exempel i att ge samtalsterapi, inte minst förebyggande.

Den psykiska hälsan hos äldre är ett särskilt eftersatt område som vi vill ge mer uppmärksamhet.

Vi är fortfarande i början av arbetet men vårt mål är klart. Vi ska ha en tillgänglig hälso- och sjukvård för alla människor i Sverige. Vården ska hålla hög kvalitet och ges efter behov i tid.

Henrik Hammar

regionråd (m), Region Skåne

Dagmar Fornander Palmgren

styrelseledamot Karolinska universitetssjukhuset

Kent Persson

oppositionslandstingsråd (m) Örebro

Cecilia Widegren

riksdagsledamot (m), Skaraborg

gruppledare samt talesman socialpolitiska frågor