Annons

Primärvården kan inte uppfylla nya riktlinjer för diabetesvård

Vår studie visar att det behövs i det närmaste en fördubbling av den tid diabetessjuksköterskor inom primärvården får ägna åt diabetespatienterna för att Socialstyrelsens rekommendationer ska kunna förverkligas, skriver Mona Andersson och Britt-Marie Carlsson.
Debatt • Publicerad 18 januari 2010
Det stora patientantalet per diabetessjuksköterska medför att många moment måste lågprioriteras. Bland annat saknas tid för patientutbildning, som är högt prioriterad i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.Foto: Scanpix

I dagarna publicerar Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för diabetesvård. Där är tidig och intensiv behandling av diabetes högt prioriterad, men är primärvården organiserad och redo för att klara detta? 

Nej, inte i dagsläget, visar en tidsstudie vid 23 vårdcentraler i Skåne, Uppland, Västmanland och Västra Götaland som SFSD, Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, gjort. 

Annons

En heltidstjänstgörande diabetessjuksköterska inom primärvården bör inte ha fler än 400 diabetespatienter för att tillgodose vård av god kvalitet, visar beräkningar. ?I verkligheten är antalet patienter per diabetessjuksköterska i genomsnitt dubbelt så stort. Det visar tidsstudien på 23 vårdcentraler med mellan 3 400 och 30 000 listade patienter. 

Det stora patientantalet per diabetessjuksköterska medför att många moment måste lågprioriteras. Bland annat saknas tid för patientutbildning, som är högt prioriterat i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Men patientutbildning väljs i realiteten oftast bort helt.  Endast var femte vårdcentral bedriver grupputbildning i någon form. 

Diabetes är en folksjukdom som kan leda till hjärt-och kärlsjukdomar, bland annat hjärtinfarkt och stroke, och för tidig död om sjukdomen inte är välbehandlad och under kontroll. Andra fruktade komplikationer är blindhet, njursvikt och amputation.  

Omkring 365 000 svenskar har typ 2-diabetes. Antalet väntas stiga och åldern då man får sjukdomen väntas sjunka. Det är inte ovanligt med människor som insjuknar i 40-årsåldern. Dessa ska leva länge med sin sjukdom.

Tidiga insatser, både i form av läkemedel samt stöd och rådgivning för egenvård och nödvändiga livsstilsförändringar, är därför oerhört viktiga för att undvika komplikationer och behålla en god livskvalitet.

Personer med typ 2-diabetes behandlas som regel på vårdcentralerna av team bestående av läkare med specialitet i allmänmedicin samt diabetessjuksköterskor. Med diabetessjuksköterska avses en legitimerad sjuksköterska med ämneskompetens inom diabetesområdet samt pedagogisk kompetens. Hon/han ansvarar för en sjuksköterskeledd mottagning för patienter med diabetes, vilken är ett komplement till allmänläkarens mottagning. 

Kompetensen finns alltså oftast, men i prioriteringen mellan patientgrupper får gruppen med kroniska sjukdomar, såsom diabetes, stå tillbaka för mer pockande behov från i övrigt friska personer med till exempel övre luftvägssjukdomar. Start av insulinbehandling eller andra nödvändiga insatser för att förbättra kontrollen av diabetessjukdomen lågprioriteras och kan få vänta till efter sommaren, eller efter in-?fluensaperioden, eller när målet för telefontillgänglighet uppfyllts, och riskerar på så sätt att skjutas framåt i tid med ökad risk för komplikationer av diabetessjukdomen.

Hur ska då primärvården kunna nå upp till Socialstyrelsens rekommendationer om god diabetesvård? Vår studie visar att det behövs i det närmaste en fördubbling av den tid diabetessjuksköterskor inom primärvården får ägna åt diabetespatienterna för att Socialstyrelsens rekommendationer ska kunna förverkligas. Prioritering av diabetesvården inom primärvården är en lönsam satsning, då de stora kostnaderna kring diabetes framför allt beror på sjukdomens komplikationer. 

Mona Andersson

ordförande SFSD, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård.

Annons

Britt-Marie Carlsson

vice ordförande SFSD

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons