Politisera inte vad barnen gillar att äta

Den mat som serveras i skolan är både näringsrik och näringsriktigt komponerad. Lunchen ska utgöra cirka 30 procent av en dags näringsintag. Matsedeln innehåller kött, fisk och vegetabilier. Vi har alla olika favoriträtter, både som barn och vuxna. Om vi inte är allergiska mot vissa födoämnen är det bra om vi får prova att äta även sådant som vi inte är vana vid. Jag tror att även ni har försökt lära era barn att äta det mesta. Ibland behövs det tålamod. Så gör inte politik av vad barnen gillar att äta.

Livsmedel producerade i Sverige håller hög kvalitet och är prisvärda jämfört med importerade livsmedel. Svenska livsmedel bidrar till öppna landskap, betande djur till biologisk mångfald och ökad beredskap ifall det blir kristider med ransonering. För att klara ett jordbruk i våra bygder är vallen en mycket viktig del i växtföljden. Då behövs våra kossor.

Därför ska vår inköpspolicy vara utformad så att hög kvalitet väger tungt. Det är inte bara inköpspriset som styr vilka livsmedel som ska väljas. Men det innebär att kostchefen måste sätta samman matsedeln så att den är näringsriktig, varierad och håller sig inom budget. För att kunna köpa lokala livsmedel med hög kvalitet kan det vara bra att minska mängden och kombinera med andra råvaror som är billigare. Förutom livsmedelsinköp är personal- och lokalkostnader viktiga delar i kostnaden för lunchen som serveras.

Om kostnaden för maten är hög innebär det att barn- och utbildningsnämnden måste minska kostnaden för undervisningen. Det innebär att barnen får mindre undervisningstid. I budgetdebatten var ni mycket tydliga med att ni vill prioritera bland de kostnader kommunen har. Teknik- och serviceförvaltningen, som svarar för skolmaten, skulle i ert förslag spara stora summor.

Leif Sternfeldt (C), ordförande, barn- och utbildnings- nämnden, Marks kommun