Parken är bästa alternativet

Först bedömde jag att jag inte borde besvara tidigare stadsträdgårdsmästaren Åke Johanssons mycket intressanta artikel, men vid närmare eftertanke och efter att ha konstaterat att den innehöll en och annan formulering som kräver faktaunderlag, vill jag ge en så korrekt bild som möjligt, det vill säga komplettera med faktaunderlag som saknas i artikeln.

Åke Johansson menar att ”KD väl aldrig har varit ett parti som befrämjat grönskan i staden”. Här får jag bli svaret skyldig, men mig veterligt har det aldrig funnits en sådan inriktning i partiet och inte heller har det någonsin funnits ett underlag för beslut där vi inte har värnat miljön eller grönskan.

Då vill jag peka på vad som de facto har hänt i ”Annelunds-parksfrågan” och den tillhörande frågan om hur vi ska tillgodose behovet av förskolor i centrum. Under hösten hemställde stadsdelsnämnd Norr, med visst stöd från stadsdelsnämnd Väster, att lokalförsörjningsnämnden skulle bygga en förskola i centrum. Någon platsanvisning fanns inte, utan utredningsarbetet gjordes ”fritt” av tjänstemännen i lokalförsörjningsnämnden. En utredning som nämnden kunde följa, som diskuterades med stadsdelarna och slutligen utmynnade i ett antal förslag, varav två lokaliserades till Annelundsparken, men där alla utom ett låg mer eller mindre nära en eller flera trafikerade gator.

Lokalförsörjningsnämnden valde att inte ta något beslut utan beslutade istället att överlämna samtliga förslag till samhällsbyggnadsnämnden – med hemställan om platsanvisning.

Dagarna efter detta beslut kontaktades jag av Borås Tidning och meddelade då att jag anser att det bästa alternativet vore att avdela en liten del av Annelundsparken, men att detta enbart var min egen förhoppning om man vill se till barnens bästa.

Jag anser att om man nu ska förtäta centrum så krävs det så goda utomhusmiljöer som möjligt för barnen, det vill säga det känns helt främmande att lokalisera förskolor nära trafikerade gator och vägar om det finns möjligheter att finna bättre miljöer. Om man däremot anser att våra parker ska vara helt fredade, och ändå en förtätning av centrum ska ske, ja, låt oss fatta det beslutet, men då kommer man sannolikt att tvingas göra ”omvända resor”, det vill säga att förskolor (och skolor) byggs utanför centrumkärnan.

Åke Johansson talar om att jag vill fälla hundratals träd i Annelundsparken. En lätt överdrift vill jag påstå, men jag vill bara i all stillhet peka på de ”hundratals hektar skogsmark som skövlas” vid Pickesjön när R27 ska byggas och när Viared nu omdanas för industrimark.

Inte heller reagerar han över att Stadsparken ska byggas ut med ett glashus med tillhörande lekområde, att Stadsparksbadet finns på/i grönområdet, att området vid Bråt ska bli industrimark, eller för att inte tala om vilka ingrepp som en eventuell Götalandsbana kommer att göra.

Jag står fast vid min uppfattning att man för barnens bästa bör bygga en förskola i ena kanten av Annelundsparken (där det för övrigt just nu finns en avfallsstation). Men om den demokratiska ordningen beslutar något annat, att alla parker ska vara ”fredade för alltid” eller om barnens bästa ska gå i andra hand, så kommer jag att (tvingas) acceptera ett sådant beslut. Därmed avvaktar jag nu alla politiker som ska sätta stopp för min ”skövling” av Annelundsparken.

Falco Güldenpfennig (KD)

ordförande lokalförsörjningsnämnden