Annons

Maten i Borås måste få kosta

En diskussion har uppstått om att maten till våra verksamheter i Borås blivit dyrare på grund av distributionscentralen. Det man inte tänker på är miljö- och hälsovinsterna, skriver Monika Hermansson Friedman.
Debatt • Publicerad 30 mars 2020
Detta är en opinionstext i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Malin Rossen

Borås stad har en fungerande distributionscentral sedan maj 2019, som gör det möjligt för småskaliga producenter att inom kort knyta avtal med Borås stad och därigenom leverera livsmedel som kommer ge Borås stads verksamheter ett unikt mervärde. Detta ligger också i linje med de miljömål, visioner samt kostpolicy som staden har.

Nu har en diskussion uppstått att maten till våra verksamheter blivit dyrare på grund av distributionscentralen. Det man inte tänker på i det sammanhanget är de miljö- och hälsovinster som en distributions- central ger. Men med anledning av de ökade kostnaderna så pågår det nu en genomlysning för att se var- ifrån de ökade kostnaderna kommer ifrån, men också för att kunna göra det ännu mer ekonomiskt fördelaktigt.

Annons

Varje satsad skattekrona på lokal, upphandlad mat genererar ett mervärde i den lokala ekonomin, såsom arbetstillfällen inom Borås närområde, skatteintäkter och en levande landsbygd. Det tryggar de offentliga måltiderna. Även i krissituationer, där vi alla har ett gemensamt ansvar att agera, politiker såväl som tjänstemän.

”Borås stad behöver gå i framkant och visa att vi värderar maten högt.”

Aldrig tidigare har budskapet varit tydligare, uppdraget att öka svensk livsmedelsproduktion. 2017 antogs livsmedelsstrategin och den gäller fram till år 2030. Ett historiskt ögonblick. Efter inträdet i EU och med en gemensam jordbrukspolitik länder emellan har Sverige saknat en inriktning/strategi avseende mat. Strategin från 2017 innebär förutom att säkra produktionen att också öka den och samtidigt uppnå relevanta miljömål. Det vill säga en hållbar utveckling i hela landet som bidrar till att skapa tillväxt och sysselsättning, att minska sårbarheten i livsmedelskedjan samt att skapa ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.

Länsstyrelsen har gett i uppdrag att skapa mål och strategier på lokal nivå. Syftet är att förstärka kommunernas arbete med livsmedel, liksom för länet att uppnå den nationella livsmedelsstrategin. Borås stad har fått det uppdraget.

På grund av klimatförändringar kommer produktiv åkermark bli en bristvara globalt. Torkan 2018 har medfört dyrare mat och det ser vi nu. Klimatförändringar kommer att ställa krav på en ökad svensk livsmedelsproduktion för ökad självförsörjningsgrad och krisberedskap samt bidra till andra länders möjlighet att köpa mat.

Detta ställer krav på oss politiker att ta ansvar för maten. Vi kan inte säga att den har blivit för dyr och göra besparingar där. Borås stad behöver gå i framkant och visa att vi värderar maten högt.

Vi behöver satsa på närproducerat och/eller ekologiskt. Om vi skall jobba för livsmedelsstrategin, då är det främst svenska livsmedel det handlar om. Maten måste få kosta om vi vill satsa på positiva klimat- och miljöeffekter, och inte minst hälsa.

Att satsa på det mervärde som maten ger bör ses som en hållbar investering. Borås stad behöver gå i framkant och visa att vi värderar maten högt och därigenom driva arbetet framåt avseende livsmedelsstrategin.

Monika Hermansson Friedman (C), ledamot, grundskolenämnden, Borås stad

Annons
Annons
Annons
Annons