Annons

Legnemark: En nedmontering av folkhögskolan vore korkat

Folkhögskolan är en skolform som behövs mer än någonsin, anser Ida Legnemark.
Debatt • Publicerad 26 november 2019
Detta är en opinionstext i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

De senaste dagarna har många skrivit på Borås Tidnings insändarsida om Fristad folkhögskolas betydelse. ”Två unga tjejer med hopp om en bra framtid” är deltagare och boende på Fristad folkhögskola och berättar om sin oro för att internatet vid skolan ska stängas. ”Orolig elev på Fristad folkhögskola” vittnar om att studierna på folkhögskola är den första positiva upplevelsen av skolgång, trygghet och en möjlig väg tillbaka efter psykisk ohälsa.

Jag delar skribenternas oro för skolan i Fristad, men också för de andra fem folkhögskolor som Västra Götalandsregionen har. Folkhögskolan är en skolform som behövs mer än någonsin för att alla ska få chansen att studera och utvecklas på ett sätt som passar just dem.

Annons

Betydelsen av våra folkhögskolor bara ökar. Västra Götalandsregionen fokuserar på ett projekt som kallas kraftsamling för fullföljda studier. Över partigränserna har vi en målsättning, tillsammans med kommunerna, där vi lovar att ge det stöd som behövs för att alla våra invånare ska kunna genomföra grund- eller gymnasieskola.

”Vem ska då ge en ny chans till unga med psykisk ohälsa eller en funktionsvariation som behöver gå i skola på ett annat sätt än det kommunerna erbjuder?”

Folkhögskolorna ger genom sina allmänna kurser en ny möjlighet, med lite annan pedagogik, för dem som av någon anledning inte fullföljer kommunernas utbildningar. Varje skola har dessutom sin egen inriktning. På Fristad folkhögskola finns till exempel trädgårds- utbildning och anpassad utbildning för deltagare med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Att bo på internat är en del av folkhögskolornas själ och för många elever är det en viktig del av helheten i folkhögskolestudierna. Det går faktiskt inte att se att Västra Götalandsregionen kan klara sin del av kraftsamlingen om man skär ner på folkhögskolorna. Vem ska då ge en ny chans till unga med psykisk ohälsa eller en funktionsvariation som behöver gå i skola på ett annat sätt än det kommunerna erbjuder?

I dag är söktrycket till våra folkhögskolor högt. Om vi går in i en lågkonjunktur ökar dessutom behovet av folkhögskolorna än mer. De är en viktig del i möjligheten att omskola sig, men också i integrationen av nyanlända. Att i det läget montera ner fungerande verksamhet vore mycket oklokt.

Vi i Vänsterpartiet har i vårt budgetförslag för 2020 en budgetram som skulle ha gett skolorna 17 miljoner mer än vad som nu finns i budgeten, men Västra Götalandsregionen har ett moderatlett blågrönt styre som röstat ner vårt förslag. Med höjda hyror och minskade anslag går budgeten inte ihop, trots att folkhögskolorna uppenbarligen behövs mer än någonsin. Vi hoppas därför att de blågröna omprövar sitt ställningstagande och ger folkhögskolorna en ärlig chans att göra sin del av det viktiga folkbildningsuppdraget.

Jag kommer i mitt uppdrag som vice ordförande i styrelsen för folkhögskolorna att göra allt jag kan för att förhindra att utbildningar, skolor eller internat stängs och jag vet att mina vänsterpartistiska kollegor i regionfullmäktige kommer att göra det samma. Nu är det upp till bevis för de styrande – hur viktig är folkbildningen och allas rätt till fullföljda studier för er?

Ida Legnemark (V), vice ordförande i styrelsen för folkhögskolorna

Valdebatt Sagateatern Borås Tidning 

Ida Legnemark 

2018-08-27
Valdebatt Sagateatern Borås Tidning Ida Legnemark 2018-08-27Foto: Johan Valkonen
Annons
Annons
Annons
Annons