Annons

Låt staten bidra till höjda lärarlöner

Allt för få väljer läraryrket och många lärare funderar på att överge sitt jobb. Som en följd av det står vi inför en nationell lärarkris. SCB beräknar en lärarbrist på 43 000 lärare om åtta år. Utan högre lärarlöner sker ingen statushöjning av yrket som därför riskerar att väljas bort.
Debatt • Publicerad 7 februari 2013
Foto: 

Nyligen skickade Lärarförbundet en faktura på fem miljarder kronor till statsminister Fredrik Reinfeldt. Detta för att hans regering skulle kunna reglera gamla försummelser gentemot lärarna.

Bakgrunden är att från 70-talet och fram till att staten lämnade över arbetsgivaransvaret på 90-talet sjönk lärarnas reallöner som stenar. Allt för få väljer nu läraryrket och många lärare funderar på att överge sitt jobb. Som en följd av det står vi nu inför en nationell lärarkris. SCB beräknar en lärarbrist på 43 000 lärare om åtta år.

Annons

Utan högre lärarlöner sker ingen statushöjning av yrket. Utan statushöjning missar skolan många av de mest begåvade unga som framtida lärare. Dessutom kommer de många tusen duktiga lärare som varje dag gör stordåd i skolan att lämna yrket.

Höjda lärarlöner handlar alltså om elevernas rätt att få de bästa lärarna till klassrummen. Det är så vi vänder de sjunkande kunskapsresultaten i skolan. Forskningen är entydig – bra lärare är den enskilt viktigaste faktorn för en bra skola.

Fler och fler har upptäckt den nationella lärarkrisen som nu bankar på dörren. Strax före jul så skrev företrädare för LO, TCO och Saco ett inlägg på DN Debatt där de oroade sig för att samhällsekonomin riskerar att skadas av lärarnas lönemässiga ökenvandring.

De förespråkade ett engångslyft på åtminstone tio procent. Något sådant vore enligt deras beräkningar inte hisnande dyrt. ”Det skulle kosta omkring fem miljarder, lite mindre än den sänkta restaurangmomsen på 5,4 miljarder”.

Det betyder att företrädare för samtliga fackliga centralorganisationer nu gemensamt har anvisat en väg för att rätta till ett missförhållande som staten har medverkat till. Nu väntar vi på politikernas reaktion. Vi har valt att ställa vår faktura till statsminister Fredrik Reinfeldt. Men egentligen är han inte ansvarig för denna historiska försummelse. Men den nuvarande regeringen kan göra något åt situationen.

För att göra det behövs det också stöd i riksdagen. Därför vill Lärarförbundet skicka över frågan till Sjuhäradsbygdens riksdagsledamöter. Skulle ni vara beredda att stödja en sådan satsning på lärarlönerna?

Vi har sagt att om en höjning av lärarlönerna skulle komma att äventyra underskottsmål eller andra viktiga finansiella åtaganden är vi naturligtvis öppna för en avbetalningsplan som kanske sträcker sig in i nästa mandatperiod.

Tyvärr bröts inte trenden med sjunkande reallöner sedan kommunerna på 90-talet övertog ansvaret för lärarnas löner. Kommunerna har fortsatt på den väg staten påbörjade. Nu måste också kommunpolitikerna att ta sitt ansvar och långsiktigt satsa på lärarna. Nu är det upp till bevis för politiker på alla nivåer.

Tomt i klassrummet. Om åtta år beräknas lärarbristen till 43 000, och höjda löner är vägen att locka fler och rätt personer till yrket, menar skribenterna.

Eva-Lis Sirén

Annons

förbundsordförande Lärarförbundet

Rose-Marie Caldehed

ordförande Lärarförbundet Borås

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons