Låt inte kommersiella symboler dominera

Det var med stor tillfredsställelse och intresse vi läste Stefan Eklunds ledare i Borås Tidning den 16 oktober, med rubriken ”Gamla tempel och nya”.

Debatt • Publicerad 7 november 2011

En märklig placering, menar skribenterna. När Borås fattar beslut om byggnad av nya hus är det viktigt att kommersialismens symboler och trendiga höghustorn inte överskuggar vår kultur och tradition. Särskilt nu när höghustrenden nått staden.Foto: Lennart Magnusson

Äntligen är det någon med inflytande som starkt ifrågasätter främst placeringen av den mäktiga Gina Tricot-byggnaden och övertygande beskriver dess fatala inverkan på stadsbilden.

Sedan mitten av 1900-talet har i Borås centrala del uppförts ganska många spektakulära byggnader som genom storlek och utformning avskiljt sig från den tidigare relativt småskaliga bebyggelsen: högskolan och polishuset i norr, före detta Grand Hotel i väster och Arlahuset i söder, Stadshuset och Kulturhuset i öster bland annat. Dessa byggnader påverkar starkt sina närmaste omgivningar – positivt eller negativt – men inte i någon högre grad stadsbilden i stort, på sätt som Gina Tricots jättehus gör.

På senare tid har förslag redovisats i Borås Tidning om uppförande av dominanta höghus inom och i anslutning till centrum: vid Allégatans södra ände, vid Åhléns-huset och på Druvefors. Berörda politiker och tjänstemän verkar vara mycket förtjusta.

Det förefaller som om höghustrenden, som florerar i många svenska städer, nu även har nått Borås. Men då gäller det att noggrant utreda lämpliga lägen, storlek och utformning som tar hänsyn till stadsbilden både i närmiljön och i vidare perspektiv.

År 2001 påbörjades ett ambitiöst stadsbyggnadsprogram för Borås, benämnt Staden vid Viskan. Programmet avsågs belysa hur de centrala delarna ska utvecklas och skulle tillsammans med en strategisk plan vara utgångspunkter för Borås stadspolitik samt bli en del av översiktsplanen. Rekommendationer och riktlinjer om markanvändning och utformning av nya byggnader avsågs ske i nästa planeringssteg.

Hur har detta följts upp? På vilka grunder fattas beslut om tillkomsten av nya hus och särskilt höghus inom den centrala delen? Detta är mycket viktiga frågor, inte bara för direkt berörda markägare och närboende, utan även för alla andra boråsare. Det handlar ju om vårt gemensamma stadscentrum. Dessutom, vilket intryck vill vi att förbiresande och turister ska få av Borås? Låt inte kommersialismens symboler och trendiga höghustorn överskugga vår kultur och tradition.

Hans Nilsson

planarkitekt

Lars Antonson

plan- ocg byggingenjör

Bert Axnell

byggnadsingenjör

Björn Eriksson

byggnadsingenjör

Bengt Hederén

byggnadsingenjör

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.