Lärarnas arbetstid får inte hindra elevernas utveckling

De senaste veckorna har lärarnas arbetsavtal debatterats flitigt. Ett stort antal skolchefer i Sverige, bland andra undertecknande, efterlyser ett modernt arbetstidsavtal anpassat till dagens situation, ett avtal som ger möjligheter till skolledarna att organisera arbetet på ett bättre sätt. Lördagen den 20/3 publicerade företrädare för de båda lärarförbunden i Tranemo en debattartikel i BT där de bemötte skolchefernas argument.

Det är lätt att gå i polemik med de fackliga företrädarna i denna fråga. Det är inga problem att korthugget formulera dräpande svar på lärarförbundens argumentation, men till vilken nytta? Vi har båda våra argument och ingen av parterna saknar förmåga att retoriskt avfärda den andres ståndpunkter. 

Vad handlar frågan om, egentligen? Är det så att lärarna arbetar för lite? Knappast. Med den erfarenhet vi har som före detta lärare och rektorer kan vi med kraft påstå att så inte är fallet. Lärarna jobbar lika mycket som alla andra. 

Frågan handlar om hur och när arbetet ska göras. Skolan idag är organiserad, med små förändringar, på samma sätt som för hundra år sedan. Två terminer och ett förhållandevis långt sommarlov för eleverna, en någon kortare ledighet för lärarna. Skolårets längd och planering motsvarade kravet jordbrukssamhället ställde. Dagens samhälle ställer andra krav och måhända skulle det i sammanhanget vara bra att diskutera skolårets längd och antal arbetsdagar för eleverna, för att skapa en skola där allt arbete görs under skoldagen och varken lärare eller elever bär med sig arbetet hem.

Innehållet i skolans uppdrag och i lärarnas arbete har förändrats på ett mycket påtaligt sätt de senaste åren, förändringen har gått successivt men har intensifierats i och med införandet av de nya läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan 1994, och förändringar i skollag och förordningar under 2000-talet.

Dokumentationskravet av elevernas utveckling har stadsfästs i förordningar, kraven på skolan att förändra undervisningsformerna, för att skapa bästa möjliga förutsättningar för den enskilda eleven, har tydliggjorts genom förordningar, men också genom Skolverkets inspektioner. Detta ställer andra krav på skolan, och på lärarna, och därmed också på hur vi organiserar verksamheten för att möta dessa krav.

För att skapa en helhetsbild av elevernas utveckling, deras starka sidor och de sidor som skolan behöver göra mer för att utveckla, krävs samarbete mellan lärarna. Den tid då eleverna bara mötte en lärare är förbi, och för att skapa en helhetsbild krävs fler ögon och öron.

Givetvis sker det samarbete redan idag, men det behövs mer. För att skapa goda förutsättningar för detta får inte arbetstidens förläggning vara ett hinder. Vi ska komma ihåg att den enda anledning till att vi alla har ett jobb, vi som jobbar inom skolans värld på ett eller annat sätt, är att det finns elever. Perspektivet måste, och ska vara, hur vi på bästa sätt skapar en skola som främjar elevernas utveckling, både vad gäller kunskapsutveckling och sociala färdigheter. Det är i det ljuset lärarnas arbetsår ska diskuteras.

För att möta elevernas behov och skapa en skola som verkligen främjar utveckling behöver vi tänka nytt. Det kan förefalla att i det sammanhanget diskutera 40-timmars arbetsvecka för lärarna är en felaktig ingång och ett steg i fel riktning. Otvetydigt är det dock så att det är av avgörande betydelse för resultatet hur mycket tid varje enskild elev kan få av sina lärare.

Den stora utmaningen handlar inte om lärarnas totala arbetstid, utan hur vi organiserar verksamheten för att skapa bästa möjliga förutsättning för elevernas utveckling och samtidigt skapar en bra och utvecklande arbetssituation för lärarna, vilket är av central betydelse för resultatet.

Ett första steg på den vägen är att våga bryta upp gamla strukturer som vi ser varken skapar tillräckliga förutsättningar för skolan att lyckas med sitt uppdrag eller att ge lärarnas en bra arbetssituation.

För att lycka med detta krävs ett samarbete mellan lärarfacken och huvudmännen, ett samarbete som måste bygga på respekt och tilltro till att det är möjligt att hitta lösningar på denna alltför infekterade fråga.

Mats Lundborg

bildningschef Tranemo kommun

Göran Nyman

barn- och utbildningschef Ulricehamns kommun

Christer Nilsson

barn- och utbildningschef Marks kommun