Debatt

Krafttag krävs mot kulturarvsbrott

Debatt ,
Under senare år har världsarven allt mer kommit att bli måltavla i väpnade konflikter. Islamiska staten har intagit världsarvsstaden Palmyra i Syrien, med dess antika amfiteater, och världen håller andan, konstaterar debattörerna.
Foto:Chris Melzer
Under senare år har världsarven allt mer kommit att bli måltavla i väpnade konflikter. Islamiska staten har intagit världsarvsstaden Palmyra i Syrien, med dess antika amfiteater, och världen håller andan, konstaterar debattörerna.

Det IS gjort i Irak är en allvarlig attack på det som är mänsklighetens gemensamma historia och borde kunna ses som krigsbrott och del i kulturell rensning, anser skribenterna.

Islamiska staten har intagit världsarvsstaden Palmyra i Syrien och världen håller andan. Under senare år har världsarven allt mer kommit att bli måltavla i väpnade konflikter. Det började 2001 när talibanerna sprängde antika Buddhastatyer i Afghanistan. Sedan dess har övergreppen eskalerat. I Mali har terrorister förstört världsarv och kulturarv i Timbuktu. IS har bland annat ödelagt Nimrud i norra Irak.

Idag finns över 1 000 världsarv på Unescos världsarvslista. Listan utgörs av världsunika kultur- och naturområden eller sådana som är exempel på viktiga utvecklingssteg eller avgörande händelser i historien. Machu Picchu, Taj Mahal, Stora Barriärrevet men även Auschwitz är kända världsarv.

Över 190 länder har ratificerat Unescos Världsarvskonvention från 1972, vilket gör den till en av världens mest spridda. Världsarven, liksom andra kulturarv, kan vara en stark kraft i arbetet för förståelse, respekt och försoning då de flätar samman människor, platser och kulturer över tid. De utgör i många fall viktiga kulturella och religiösa symboler, och som sådana blir de också i allt större utsträckning prioriterade mål för terroristers attacker.

Det IS gjort i Irak är en allvarlig attack på det som är mänsklighetens gemensamma historia och borde kunna ses som krigsbrott och del i kulturell rensning. I Irak har ödeläggelsen drabbat Mosul, Nimrud och Hatra. Stulna kulturföremål från dessa områden sprids nu på den globala svarta marknaden och finansierar fortsatta övergrepp.

Förstörelsen påverkar möjligheten att förstå historien för kommande generationer. Platser som är viktiga för länder och befolkningar försvinner. Det handlar därför inte enbart om enskilda kulturskatter som säljs och förskingras utan också om delar av människors identitet och om rätten att skriva historia.

Unesco har samlat en koalition av centrala internationella aktörer som Internationella tullunionen, Interpol med flera till en global kampanj – #Unite4Heritage – för att sätta stopp för den illegala handeln med kulturföremål. Arbetet är en uppföljning av Säkerhetsrådets resolution 2199 om förstörelse av kulturarvet.

Unescos generaldirektör har kontaktat åklagare på den Internationella brottsmålsdomstolen i Haag för att undersöka om den systematiska förstörelsen av kulturföremål och kulturarv i Irak skulle kunna ses som krigsbrott. I Sverige har Riksantikvarieämbetet intensifierat insatserna för att motverka den illegala handeln med kulturföremål. Det handlar om ett utökat samarbete med tull, polis och andra myndigheter och organisationer, men också om ökad informationsspridning, inte minst gentemot antikbranschen, samlare och museer.

Det är tid att ge europeiska och svenska myndigheter den kunskap och de resurser som behövs för att stoppa handeln med olagligt utförda kulturskatter. För nuvarande och framtida generationers skull.

Lars Amréus

riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet

Mats Djurberg

generalsekreterare, Svenska Unescorådet

Inger Liliequist

särskild rådgivare till Svenska Unescorådet och f.d. riksantikvarie

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.