Annons

Kompetensbrist hotar sjukvården

Det finns brister i utbildningssystemet för sjuksköterskor. Tillgången på kompetens möter inte alltid patienternas behov och därför måste landstingenibland använda pengar till utbildning – som annars kunde gå till patienterna.
Debatt • Publicerad 7 mars 2011

Det är inte acceptabelt att vården måste täcka upp för brister i den reguljära utbildningen.

Den svenska vården blir allt mer specialiserad och på många sett allt bättre. Nya läkemedel, behandlingsmetoder, ny teknologi och IT-utvecklingen innebär en ständig förändring av vården. Det påverkar också kompetenskraven. I takt med att vården utvecklas behövs nya yrkesgrupper.

Annons

Kommuner och landsting i landet arbetar därför långsiktigt med att se över vilka nya kompetenser som kommer att behövas och föra informationen vidare till skolorna.

Det är också avgörande att de reguljära vårdutbildningarna på olika nivåer hela tiden anpassas efter kompetensbehoven i vården. Det är statens och högskolornas ansvar. Här finns dessvärre brister som på sikt riskerar att gå ut över vårdens kvalitet och patienterna.

Till exempel brister många grundutbildningar när det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen. Och utbildningssystemets leverans av specialister möter inte alltid de behov vården har även om antalet specialistsjuksköterskor har ökat relaterat till befolkningen.

Landstingen runt om i landet gör själva stora insatser för att möta behoven. Västra Götalandsregionen har det senaste året genomfört en massiv kompetenssatsning på områden där landstinget haft kompetensbehov. Flera hundra sjuksköterskor i hela länet genomgår specialistutbildning med bibehållen lön. Det handlar bland annat om utbildningar inom psykiatri, barn- och ungdom, anestesi, operation, intensivvård, kirurgi och akutsjukvård.

Det är bra. Men det räcker inte med de initiativ som landstingen själva tar. SKL vill nu att regeringen tillsätter en bred utredning som ser över utbildningssystemet.

Vi har också inlett ett samarbete med Vårdförbundet. Men dessa frågor kan inte lösas i en handvändning, de hör inte heller hemma i den pågående avtalsrörelsen. Det är ett arbete som måste utvecklas i dialog tillsammans med staten, högskolorna, arbetsgivarna och de fackliga organisationerna. Svensk hälso- och sjukvård bärs upp av engagerad och kompetent personal. Men medarbetarnas kompetens ska användas fullt ut. Det handlar om patienternas säkerhet och är nödvändigt om den positiva utvecklingen i svensk sjukvård ska fortsätta.

Ingela Gardner Sundström (M)

ordförande i förhandlingsdelegationen, Sveriges kommuner och landsting

Helenè Fritzon (S)

1:e vice ordförande i förhandlingsdelegationen, Sveriges kommuner och landsting

Annons

Eskil Johansson (C)

2:e vice ordförande i förhandlingsdelegationen, Sveriges kommuner och landsting

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons