Debatt

KD har missförstått normkritik

Replik Artikeln publicerades
Foto: Jessica Gow/TT

Svar till Magnus Sjödahl (KD), BT 29/1.

Magnus Sjödahl (KD) intar i ett debattinlägg i BT 29/1 rollen som normernas försvarare och ifrågasätter att Borås stad ska tillämpa ett normkritiskt perspektiv i sina verksamheter. Vilka normer är det då Sjödahl värnar om? Är det heteronormen, som innebär att många hbtq- personer inte öppet vågar visa vilka de är av rädsla för att utsättas för våld? Eller är det funktionalitetsnormen, som utestänger personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning från att delta i samhället på samma villkor som andra?

Den här typen av normer begränsar människors liv och får till följd att ungdomar i Borås som uppger att de inte är heterosexuella eller att de har en funktionsnedsättning mår sämre än andra ungdomar. Att bevara otidsenliga normer som begränsar människors frihet och välmående har verkligen inget egenvärde. Normkritiken kan ses som ett verktyg för jämlikhet och folkhälsa. Det är beklämmande att Sjödahl inte ser det.

”Påfallande ofta var det vita, medelålders, heterosexuella män som argumenterade för att svenska normer redan innebär att ingen ska diskrimineras.”

Normkritik handlar inte om att ifrågasätta att det ska finnas regler och normer i samhället. Det är ett etablerat sociologiskt begrepp som handlar om att synliggöra, ifrågasätta och förändra strukturer som begränsar livet för personer som faller utanför det som uppfattas som normalt.

I Sverige finns en diskrimineringslagstiftning som tydliggör att diskriminering kan handla om kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder. Den som bryter mot normer kopplade till de här sju diskrimineringsgrunderna riskerar, trots att den har lagen på sin sida, att utsättas för olika typer av kränkningar eller till och med våld.

I Sverige finns också en hatbrottslagstiftning. Hatbrott är en typ av våld som drabbar personer bara på grund av deras grupptillhörighet, ofta utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Sammantaget visar detta på behovet av normkritik. Det är fortfarande alldeles för vanligt att människor i vårt samhälle skadas av andras normer och fördomar.

När kommunfullmäktige i januari debatterade ett nytt ungdomspolitiskt program var det många företrädare från den politiska högern som ville stryka normkritiken som uttrycks i meningen: ”Arbeta normkritiskt för miljöer fria från våld som till exempel mobbning och diskriminering, för att alla barn och unga ska kunna må bra, bli sedda och bekräftade samt känna sig trygga”. Påfallande ofta var det vita, medelålders, heterosexuella män som argumenterade för att svenska normer redan innebär att ingen ska diskrimineras. Det om något är väl ett tecken på behovet av normkritik.

Ida Legnemark (V), gruppledare, Borås

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.