Inte snön som stoppar tågen
Den kalla och snörika vintern har inneburit tuffa prövningar i delar av landet. Jag har jag själv följt snöovädret på nära håll. Både på vägar, järnvägar och flygplatser har trafiken berörts. Över hela landet har vänner hjälpt varandra att skotta. Garageuppfarter, grusvägar och idrottsplatser har röjts både en och flera gånger.
Samma snöröjning har varit intensiv på landets vägar och järnvägar. Trots detta uppstår problem som många gånger skylls på det kalla vädret. Låt mig därför upprepa ett viktigt budskap. Järnvägens problem handlar egentligen inte om snö eller kyla, järnvägens problem beror på decennier av eftersatt underhåll. Men tuffa väderförhållanden gör att störningar i infrastrukturen blir svårare att hantera, inte minst på järnvägen. På vissa håll finns heller ingen möjlighet att flytta trafiken när ett spår blir trasigt eller växlar fryser. Resultatet blir förseningar och inställda tåg.
Alliansregeringen har därför noggrant identifierat sårbarheten i systemet för att därefter kunna hitta effektiva förslag som kan komma tillrätta med problemen. Resultatet är att regeringen, med Trafikverkets omfattande kapacitetsutredning som grund, beslutat att utöka satsningarna på infrastrukturen med nära 20 procent. Vi vet också mer i detalj om vad som behöver göras, när det kan göras och hur det ska finansieras.
Trafikverket har samtidigt sett till att det med kort varsel kan kallas in flera hundra snöröjare runt om i landet. Från nyår gäller vinterdäckskrav på tunga fordon. Det gagnar både framkomligheten och säkerheten.
Värmesystemen i ett stort antal växlar på järnvägen har förbättrats, snöstaket har byggts på särskilt utsatta platser. Dessutom har ny utrustning testats för att smälta snön på strategiska bangårdar och träd har avverkats efter viktiga järnvägar så att de inte kan falla över kontaktledningarna. Tillsammans med många andra åtgärder har trafikverket lyckats halvera tiden för att åtgärda störningar i trafiken. Ett intensivt arbete pågår alltså. Men vi är långt ifrån nöjda.
Vi genomför därför den största satsningen på järnvägsunderhåll någonsin. Bara i år satsar regeringen 7,6 miljarder kronor på järnvägens drift och underhåll. Det kan jämföras med de 3,7 miljarder kronor som Socialdemokraterna satsade 2006.
Nu startar också Trafikverkets så kallade åtgärdsplanering som syftar till att tillsammans med kommuner och regioner ta fram genomarbetade underlag kring objekt, kostnader och byggstarter. Alliansregeringen kommer därför att kunna presentera ytterligare satsningar inom ramen för de pengar som nu avsätts för infrastrukturåtgärder till och med 2025.
I en tid då regeringen utökar satsningarna mer än någonsin står oppositionen splittrad. Deras splittrade förslag hotar att sätta infrastrukturen på väntelista.
För det första saknar oppositionen en hållbar finansiering. Sammanlagt saknas över 60 miljarder kronor för de löften som Socialdemokraterna har presenterat. Resultatet blir spadtag och fina artiklar. Men förbättringarna får vänta.
För det andra föreslår oppositionen att viktiga beslut ska rivas upp. Till exempel föreslår Miljöpartiet att samtliga satsningar till och med 2021 ska ersättas med nya. Vad som ska ersätta regeringens satsningar är det ingen som vet. Men arbetet tar tid, så förbättringarna får vänta.
För det tredje vägrar oppositionen att lämna besked om hur de vill samarbeta och med vilken gemensam politik de tänker gå till val. Oppositionens enda besked till svenska folket är därmed att startskottet för planerade förbättringar får vänta till efter valet 2014.
Jag har därför lämnat viktiga och ännu obesvarade frågor till Socialdemokraterna. Hur och med vem vill ni genomföra era förslag? Vilka satsningar i Västra Götaland är ni beredda att riva upp för att finansiera oppositionens alla löften?
Catharina Elmsäter-Svärd (M)
infrastrukturminister
