Ingen tjänar på strejk

Det är helt fel. Strejken innebär merkostnader, samtidigt som medborgarna inte får den vård de har rätt till och har betalat för.

Runt om i Sverige har fram till 19 maj minst 9.800 operationer och 29.000 undersökningar hittills ställts in. Men vi räknar med att det faktiska antalet inställda operationer och undersökningar är högre. Siffrorna stiger timme för timme. I primärvården i Göteborg och på Sahlgrenska sjukhuset hade minst 250 operationer och 2.300 undersökningar ställts in redan efter tre veckors strejk.

Det blir dyrt och kommer att ta tid för landstingen att kapa de vårdköer som uppstått under strejken. Landstingen har också kostnader – under strejken – för sjukvårdsutrustning som inte används, löner för personal som är i tjänst men som inte kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter, extra information/administration kring konflikten samt ökade transporter.

Dessutom kan tillståndet förvärras för patienter som blivit nekade vård på grund av strejken. Än så länge har, så vitt vi vet, ingen patient råkat riktigt illa ut. Det är tack vare ett gediget patientsäkerhetsarbete, där landsting bland annat har beordrat skyddsarbete i kritiska situationer.

Vi är inriktade på lösning istället för konflikt. Tyvärr agerar Vårdförbundet på en annan linje. Med den fjärde strejkvågen tar de ut över 10.000 medlemmar i strejk. Följderna av det varslet, riktat mot universitetssjukhusen runt om i landet, kan bli mycket allvarliga.

Vårdförbundet vill höja sina löner i förhållande till andra grupper på arbetsmarknaden. Det kan man inte strejka sig till. För att genomföra en sådan förändring krävs att alla andra fackförbund på arbetsmarknaden accepterar detta och avstår från höga lönekrav nästa gång de förhandlar. Inget fackförbund har sagt sig villigt att avstå från lönekrav till förmån för Vårdförbundets medlemmar, snarare tvärtom.

Vårdförbundet kräver dubbelt så mycket som andra på arbetsmarknaden fått. Andra jämförbara akademikergrupper, till exempel lärarna, har avtal med SKL på 10,2 procent på tre år. Vårdförbundets krav kostar 15 procent på två år. Kompensationskraven som sannolikt uppstår om lönerna höjs till den nivån riskerar en inflationsspiral som skadar samhällsekonomin.

Vi tycker att Vårdförbundets medlemmar utför viktiga uppgifter och ska ha betalt för det. En sjuksköterska tjänar idag i genomsnitt 24.500 kr i månaden i grundlön. Därutöver tillkommer oftast runt 1.500 kr i ob-tillägg. Tio procent av Vårdförbundets medlemmar har en grundlön över 29.000 kr i månaden.

Tack vare lokal lönebildning har Vårdförbundets medlemmar haft en löneutveckling som är en av arbetsmarknadens bästa sedan 1995. Vi vill fortsätta satsa på lokal lönebildning som skapar förutsättningar att prioritera yrkeskunnande, resultat och lön. För allas skull vill vi ha ett nytt avtal. Ingen tjänar på strejk.

Ingela Gardner Sundström

ordf. förhandlingsdelegationen,SKL Sveriges kommuner och landsting