Ingen kvinna ska behöva gömma sig

Förra året polisanmäldes 28 000 fall av misshandel av kvinnor i Sverige. I 31 procent av fallen hade kvinnan och förövaren en parrelation eller hade tidigare haft en sådan, men tyvärr beräknas att endast en fjärdedel av våldet i nära relationer polisanmäls. Dessutom anmäldes 1 710 fall av grov kvinnofridskränkning. En kvinna kan misshandlas och trakasseras i åratal utan att straffet för hennes plågoande blir mer än några månader i fängelse.

I dag lever ungefär 800 kvinnor med den näst högsta säkerhetsklassningen du kan ha, nämligen ”skyddad folkbokföring”. Men ingen har ordentligt tagit reda på hur skyddet fungerar för kvinnorna, hur deras gömda barn mår, hur många de är och hur länge de behöver leva gömda.

Vi i Kristdemokratiska kvinnoförbundet kräver att samarbetet mellan myndigheter förbättras, fördjupas och att handläggningen blir effektivare. Vi vill skärpa straffsatserna för dem som överskrider besöksförbudet och att man sätter fotboja på den som utövar dödshot mot sin partner. Det är även den som blir slagen och hotad som ska ha rätt till sitt hem, inte den som slår.

Samhället måste också skydda barnen. En förälder som utreds eller dömts för olaga hot eller våld mot sin partner ska inte ha umgängesrätt eller få information om barnet. Barnperspektivet måste beaktas.

Tyvärr tvingas kvinnor till en orimlig kamp för att få det stöd de behöver. Vi måste prata om hot- och våldsutsatta kvinnors kamp mot myndighetsbyråkratin. Att lämna, anmäla och bryta upp från sitt liv är ingen enkel sak. Sverige har skapat ett system där man förväntas vara som starkast när man egentligen är som svagast.

Man kan inte över en natt förväntas ha löst det praktiska med sin anställning, barnomsorg, transporter, ny bostad och inleda en rättsprocess, utöver de eventuella säkerhetsriskerna. Att dessutom hantera läkarkontakter, kämpa mot Försäkringskassan och förklara situationen för socialtjänsten är för många kvinnor en omöjlig börda. För att han inom kort släpps ut igen eller överklagar vårdnadstvisten.

Myndigheterna måste samarbeta. Flera av de gömda kvinnorna vittnar om exempel där Polismyndigheten utreder dödshot från exmannen medan socialtjänsten informerar pappan om var barnen befinner sig. Uppgifter har även läckts av misstag från barnens skola eller genom att Skatteverket har folkbokföringsuppgifter som mannen har kommit åt – utöver de naturliga digitala spår vi lämnar efter oss.

Kvinnorna lever i ett levande fängelse. De får flytta, byta identitet, ändra utseende och deras barn behöver göra likadant för att överleva. Barnen använder ofta falska namn, vågar inte etablera sig en vänkrets innan man tvingas flytta igen och är ständigt rädda för att hamna på bild. Trots detta tvingas många barn till umgängesrätt med den hotfulla föräldern. Det är inte acceptabelt.

Ingen ska behöva leva i ständig rädsla för att utsättas för våld – eller känslan att det inte går att komma undan. Dessa barn och kvinnors mardröm måste få ett slut.

Sarah Havneraas, förbundsordförande, Kristdemokratiska kvinnoförbundet