Inför bemanningskrav i äldreomsorgen
Av de privata bolag vars intäkter kommer uteslutande från den offentliga marknaden så har de tio bolagen med högst årsresultat plockat ut sammanlagt över 1,8 miljarder kronor från den svenska välfärden på ett år, från vår omsorg, från vår sjukvård, från vår kollektivtrafik och från vår skola.
Varje krona som tas ut i vinst av dessa bolag är en krona som försvinner från verksamheten. Om vi översätter det till Boråsförhållanden, med cirka 1/90 av Sveriges befolkning, så innebär det 20 miljoner på ett år.
Nu är det förstås inte så enkelt. Dels handlar det inte enbart om kommunala pengar på den offentliga marknaden, dels är privatiseringarna inte jämnt fördelade över landets kommuner – och så finns ju frågan om de här bolagen inte lyckas använda de kvarvarande kronorna mer effektivt, så att slutresultatet ändå blir minst lika bra. Det vill i alla fall de borgerliga partierna hävda. Och det är förstås svårt att helt säkert säga emot, då vi aldrig kan få facit från mer än ett alternativ.
Vad man däremot helt säkert kan säga är något som borgarna gärna påpekar när kommunal verksamhet konkurrerar på den privata marknaden – nämligen att de kommunala har en ofantlig konkurrensfördel, just genom att man inte plockar ut pengar i vinst. Drygt 1,8 miljarder det senaste året, bara för de tio bolagen med högst rörelseresultat. Det tål att sägas igen.
Bemanningskravet då? Vi gröna tycker att den personliga valfriheten är viktig. Men valfriheten får inte vara på bekostnad av kvalitén i vår välfärd, och därför behöver vi börja ställa vissa krav på de privata utförarna som hittills bara funnits på de offentliga, och även börja ställa vissa helt nya krav på alla utförare.
Till den första kategorin hör offentlighetsprincip och meddelarfrihet. Privata bolag ska inte få fortsätta at kräva tystnadsplikt från sina anställda om och när de upptäcker missförhållanden – då är risken så mycket större att problemen får fortsätta, på bekostnad av våra nära och kära.
Och ska privata företag sköta delar av den offentliga sektorn så måste offentlighetsprincipen gälla även dem. Öppenhet är den kanske viktigaste grundstenen i en fun-gerande demokrati, och hur man sköter det offentliga får aldrig bli en företagshemlighet.
Till den andra kategorin hör bemanningskrav och krav på kompetens och vidareutbildning. Det är rimligt att man ska kunna känna sig trygg i att det finns en viss bemanning på äldreboendet. Miljöpartiet kräver därför att regeringen tar fram en lagstiftning om att det ska finnas fastställda miniminivåer för bemanning av såväl äldreboenden som andra typer av biståndsbedömda boenden.
Dessutom måste det finnas kompetenskrav på personalen i all upphandling av äldreomsorg, och krav på vidareutbildning som lämpligen kan säkras genom lokala kollektivavtal.
Det är några av de tio konkreta punkter som Miljöpartiet presenterar i en handlingsplan för äldreomsorgen. Med sådana krav på jämställda villkor mellan det offentliga och det privata skapar man förutsättningar för att de privata företagen ska fylla sin roll som goda alternativ som bidrar till att utveckla även övrig offentlig verksamhet, samtidigt som man säkerställer en god nivå inom omsorgen.
Thomas Ågren (MP)
