Huvudmannaskapet avgörande för skolan

Det är en diger punktlista med motargument mot en statlig skola som SKL presenterar. Lärarnas riksförbunds studerandeförening vill gärna ge våra medlemmars syn på saken. Det är trots allt vi som ska jobba i skolan i framtiden.

Som vanligt är det den finska skolan som får stå som exempel. SKL framhäver att Finland inte genomfört några stora reformer och därför behöver inte Sverige göra det för att kunna uppnå samma resultat. Eftersom Finland redan från början skapat ett sammanhållet skolsystem baserat på sina lärare och hållit borta politikerna och stora ideologiska reformer behöver inte justeringar göras. I Sverige har vi skapat behovet av ett stort systemskifte i och med den misslyckade kommunaliseringen av skolan. Två reformer kan faktiskt ställa saker och ting till rätta. Dessutom är lagstiftningen hårdare stipulerad för huvudmannen i det finska systemet. Vi är i Sverige på bättringsvägen eftersom kraven på huvudmannen ökat i den nya skollagen. Vi hävdar att det inte räcker.

SKL:s slutsats håller inte eftersom Sveriges skolproblem aldrig funnits i Finland och de därmed inte behövt lösa dem. I Sverige har vi låtit skolan följa ideologiska strömmar och lärarkåren har avprofessionaliserats. I nuläget ser vi endast en lösning och det är att förstatliga skolan för att åstadkomma ett likvärdigt system. Kommunerna har allt för många gånger visat att de inte tänker satsa vare sig på skolan eller på lärarna.

SKL argumenterar vidare att kommunerna verkligen satsar på skolan och skriver att både kvalitet och kvantitet är viktigt. Vi har en helt annan bild, men det kanske beror på att vi har större ambitioner för skolan och yrkesprofessionen än SKL. Vi är väl medvetna om att det inte bara handlar om mer resurser till skolan utan att det faktiskt handlar om hur de fördelas.

Kommunerna är mycket dåliga på att lägga skolpengen där den verkligen behövs. Skillnaderna mellan skolorna ökar dramatiskt utan att kommunerna vidtar kraftfulla åtgärder och fördelar resurserna efter behov. Vi tror att staten som huvudman kan se till att skolan tar ansvar för sitt kompensatoriska uppdrag. I en likvärdig skola ska det inte spela någon roll vilken kommun barnen växer upp i.

Forskning visar att mindre klasser har betydelse för inlärning och detta gäller främst i lägre åldrar. Mycket forskning visar också att det är läraren som är viktigast för kunskapsresultaten. Trots detta ser vi inte att kommunerna satsar på mindre klasser eller på sina lärare. Kommunerna verkar förbise forskning och baserar sina beslut på rådande budget och strävan efter effektiviseringar. Vi behöver en ny huvudman som på allvar baserar skolans utformning på forskning och beprövad erfarenhet.

Vi håller med om att skolan är bättre än sitt rykte, men vårt system är det inte. I slutändan är det systemet som styr skolan och det drabbar Sveriges elevers möjligheter till en likvärdig chans i det framtida livet.

Freddy Grip

ordförande Lärarnas riksförbunds studerandeförening