Hög bensinskatt hotar arbetslinjen

Den internationella lågkonjunkturen börjar nu märkas också i Sverige. Antalet människor som varslas ökar. Men samtidigt finns det lediga jobb. Jobb som inte blir gjorda därför att de som skulle kunna ta dem är osäkra på om det fungerar att arbetspendla. I det sammanhanget är bensinskatten en väsentlig faktor.

Att pendla med bil någon timme från hemmet ökar möjligheten att hitta ett nytt jobb. Men det innebär också reskostnader på flera tusenlappar i månaden som ofta inte är avdragsgilla. Det kan i många fall vara tillräckligt för att man inte ska ta ett nytt jobb utan istället försöka hanka sig fram på a-kassa eller socialbidrag.

I slutet av 80-talet var skatten på en liter bensin fyra kronor (i dagens penningvärde). Sen dess har den stigit rejält och är dessutom belagd med moms. Först moms på råvarupriset och sedan på bensinskatten. Skatt på skatten! Totalt är vi idag uppe i runt 8:50 kronor på varje liter.

Den genomsnittlige bilisten i Västra Götaland betalar 9 000 kronor om året i bensinskatt. För en tvåbarnsfamilj som kör 3 000 mil om året går i princip hela barnbidraget direkt tillbaka till staten i skatt! 

Det må finnas argument för viss skatt på drivmedel. Men det är lätt att konstatera att Sveriges bilister idag är rejält överbeskattade. Totalt betalar de över 85 miljarder i olika fordonsrelaterade skatter och avgifter. Enbart en fjärdedel återinvesteras i form av bättre vägar.

Det mesta som tas in i skatt från bilisterna stoppas alltså undan på annat håll i statens budget. Att räkna in miljöeffekterna förändrar inte kalkylen nämnvärt. Enligt Bengt Kriström, professor i resursekonomi, motsvarar miljökostnaden i glesbygd högst en 25-öring per liter bensin, alltså en bråkdel av vad skatten är idag. Trafiken, som står för en relativt liten del av den totala mängden koldioxid, beskattas också betydligt hårdare än andra utsläppskällor.

Höga bensinskatter anses av många politiker vara bra för både statskassa och miljö. Men på de flesta håll i Sverige finns det inga alternativ till bilen. Vid höjningar av bensinskatten så minskar inte bilkörningen med mer än någon promille. Ingen miljöförbättring värd att nämna kommer ut av det. Och en del av det som staten får in på bensinskatt kanske den förlorar på att människor går arbetslösa för att de inte kan ta sig dit jobben finns.

Och nog finns det finns det andra vägar att gå för att slå vakt om de offentliga finanserna. Behövs verkligen alla statliga myndigheter? Behövs det heliumballongpartyn, reklamkampanjer från försäkringskassan för bostadsbidrag och miljonbidrag till ungdomsorganisationer? Kan vi klara oss utan något av detta så går det nog att sänka såväl bensinskatten som andra skatter.

Dick Kling

ordförande Skattebetalarnas förening