Fysisk aktivitet kan stärka hälsan under pandemin
I kampen mot covid-19 är självklart högsta prioritet att skydda varandra, att skydda oss själva och inte minst att skydda de allra sköraste. Det blir allt tydligare att vi kommer att leva med restriktioner under lång tid framöver. Vi anser därför att skydda även måste kompletteras med att stärka.
Ett effektivt sätt att stärka kroppen är fysisk aktivitet. Dessvärre kan flera av åtgärderna mot smittspridning leda till minskad fysisk aktivitet. Hemarbete medför minskad vardagsaktivitet och många tror att restriktionerna innebär att man måste stanna inne. Att bli stillasittande under veckor eller månader kan få ödesdigra konsekvenser, inte minst för de mest sköra. Och de är många. Bara i Västra Götalandsregionen har en av fem högt blodtryck, cirka 114 000 vuxna har diabetes och 247 000 är över 70 år.
”Mobilisera för ökad fysisk aktivitet för att stärka hälsan hos befolkningen i Västra Götaland nu.”
Vad många inte vet, är att redan efter en till två veckors regelbunden fysisk aktivitet ses hälsoeffekter som lägre blodtryck, lägre nivåer av stresshormoner, bättre blodsockerkontroll och ökat välbefinnande. Förändringarna bidrar till ökad motståndskraft så att man bättre klarar en kroppslig påfrestning, såsom en infektion med efterföljande återhämtning. Och sambandet mellan mängden fysisk aktivitet och effekt är starkt. En halvtimme per dag är bra, men lite är bättre än inget och ju mer desto bättre. Det är alltså inte för sent i pandemin för att dra nytta av en ökning av den fysiska aktiviteten.
Men detta är inte bara en angelägenhet för riskgrupperna. Många fler kommer att drabbas, inte bara av smitta, utan även av psykisk ohälsa till följd av stress och oro för pandemins konsekvenser, som att förlora jobb eller företag. Där kan fysisk aktivitet fungera som en buffert mot stress, oro och sömnsvårigheter.
Det allmänna budskapet om att det är bra att röra på sig utomhus måste därför kompletteras med att regelbunden fysisk aktivitet har positiv effekt på flera riskfaktorer, och att god kondition och styrka ökar förutsättningen att klara av de påfrestningar som isolering, covid-19 och efterförlopp innebär.
På vgregion.se, Fysisk aktivitet i coronatider, finns bra tips om hur man kan fortsätta vara aktiv under pandemin. De som har störst behov av att komma igång behöver dock mer stöd, både nu och framöver. Hälso- och sjukvården, omsorgen och olika aktörer inom fysisk aktivitet har här ett särskilt ansvar. Ett regionalt programområde för levnadsvanor har inrättats i Västra Götalandsregionen för att bästa kunskap ska nå ända ut till patientmötet, och ett aktivt nätverk inom Hälsofrämjande sjukhus finns. Men mer behöver göras.
Mot denna bakgrund och risken för en andra våg, uppmanar vi alla aktörer i regionen att mer kraftfullt mobilisera för ökad fysisk aktivitet för att stärka hälsan hos befolkningen i Västra Götaland nu.
Ing-Mari Dohrn, ordförande i Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, med. dr., leg fysioterapeut, Karolinska institutet
Mats Börjesson, professor, överläkare i kardiologi, Västra Götalandsregionen
Ingibjörg Jonsdottir, professor, chef för Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen
Anders Raustorp, professor i hälsopromotion med inriktning mot fysisk aktivitet, Göteborgs universitet
Margareta Eriksson, folkhälsostrateg, med. dr., Region Norrbotten
Cecilia Fridén, FoU-chef, Fysioterapeuterna, docent, Karolinska institutet
Maria Hagströmer, professor, Karolinska institutet
Anna Hertting, senior folkhälsovetare, med. dr., Svenska kyrkan
Eva Jansson, professor emerita, Karolinska institutet
Matti Leijon, folkhälsovetare, med dr., Region Östergötland
Jessica Norrbom, med. dr., Karolinska institutet
Elisabeth Rydwik, docent, Karolinska institutet
Carl Johan Sundberg, professor, Karolinska institutet