Fritidspeng till utsatta barn
Vid varje rast fanns Carl på skolans fotbollsplan. Såväl klasskamraterna som lärarna bekräftade att han var riktigt duktig. Men Carl var aldrig med i fotbollsklubben och någon riktig förklaring till det gav han inte. Det finns ett antal barn i vårt land som lever i en ekonomisk utsatthet som hindrar dem från att delta i organiserade fritidsaktiviteter. För mig som kristdemokrat är det självklart att alla barn ska ges goda uppväxtvillkor.
Regeringen avsätter 122 miljoner kronor de kommande två åren till en så kallad fritidspeng. Målgruppen för fritidspengen är alla barn i årskurs 4 till 9 i hushåll som är mottagare av ekonomiskt bistånd sedan sex månader. Beloppet på 3 000 kronor ska betalas ut mot faktisk utgift, vilket garanterar att dessa pengar används för barnens fritid.
Uppgifter från Statistiska Centralbyrån visar att flickor och pojkar som lever i ekonomiskt utsatta hushåll i mindre utsträckning är med på organiserade fritidsaktiviteter än andra barn. Detsamma gäller barn till ensamstående föräldrar när man jämför med barn till sammanboende föräldrar.
Denna riktade satsning görs just för de barnfamiljer som exempelvis inte klarar av att betala föreningsavgiften till fotbollsklubben eller deltagaravgiften till simlägret. Regeringens ambition är att fritidspengen träder i kraft den 1 juli 2014.
Fritidspengen kan också ses som en investering för en bättre samhällsgemenskap. Jag är nämligen övertygad om att när barn finns i sammanhang där det finns andra barn och vuxna, skapas ett nätverk utanför familjen. Det kan vara avgörande för att ett barn med svårigheter i barndomen ändå ska klara sig bra i skolan och livet. Dessutom ger fritidspengen barnen en möjlighet att utveckla intressen och utveckla en talang. Och det är en skyddsfaktor mot utanförskap.
När vi satsar på våra barn, blir alla vinnare. Barndomen går inte repris.
Maria Larsson
barn- och äldreminister (KD)
