Framtidens bilar redan här – men var ska man tanka?

För några dagar sedan körde tolv vätgasdrivna elbilar i kortege över Öresundsbron. Dessa bilar, som än så länge är en ovanlig syn, drivs av el från batterier och bränsleceller. Syftet med manifestationen var att uppmärksamma världens ledare på att det finns teknik för att minska koldioxidutsläppen från den alltjämt ökande trafiken, men att den behöver aktivt stöd för att snabbare komma ut på marknaden. 

Kritiker har tidigare avfärdat vätgas- och bränslecellsteknik som tekniska lösningar i en avlägsen framtid. Den inställningen är idag felaktig – teknikutvecklingen har avancerat.

Många av världens stora bilkoncerner – bland andra Honda, Daimler (med bilmärkena Smart och Mercedes Benz), GM och Fiat – som alla deltog i bilparaden över sundet, har utvecklat elbilar som får sin energi från bränsleceller och batterier. Restprodukten är rent vatten. Den långa raden av fordon visade konkret att elbilar som drivs av bränsleceller nu finns på vägarna och att tekniken fungerar i praktiken.

Efter kortegen samlades politiker och representanter för ledande fordonsproducenter och energibolag i Köpenhamn för att diskutera den senaste utvecklingen och möjligheterna inom bränslecells- och vätgasområdet, samt vilka satsningar som behövs för att snabba på utvecklingen. Slutsatserna från mötet utgör ett av många underlag för fortsatt diskussion om framtidens energi- och transportsystem under FN:s klimatkonferens i Köpenhamn. 

Tidigare i höst undertecknade biltillverkarna Daimler, Ford, GM/Opel, Honda, Hyundai, Kia, Renault, Nissan och Toyota en avsiktsförklaring om att serieproducera flera hundratusen elbilar med bränsleceller från år 2015. Fordonsproducenterna uttrycker nu starka önskemål om att infrastrukturen för vätgasfordon ska byggas ut i Europa. Det räcker inte med att tillverka bilar som inte släpper ut avgaser – det måste också gå att tanka. För att nå dit måste näringslivet och makthavare, både på det nationella och lokala planet, arbeta tillsammans för att prova tekniken och för att skapa en handlingsberedskap för kommande transportlösningar.

Fordon med bränsleceller och batterier rullar ut på gatorna under de kommande åren, vilket kortegen över Öresundsbron gav en förhandsvisning av. Utöver de miljömässiga fördelarna kan tekniken också leda till framväxten av en ny lönsam industri som genererar tillväxt, sysselsättning och exportmöjligheter. Men för att nå framgång och minska klimatutsläppen från trafiken krävs också offensiva, och långsiktiga, politiska satsningar på vätgastekniken.

EU-kommissionen beslutade 2008 att satsa 470 miljoner euro på att etablera ett initiativ för forskning och demonstration inom vätgas och bränsleceller. Målet är att påskynda en storskalig marknadsintroduktion för tekniken, så att den på allvar kan bidra till att reducera utsläppen efter 2020.

I Tyskland satsar staten och näringslivet tillsammans en miljard euro på forskning och marknadsintroduktion av vätgas och bränsleceller. Även Norge och Danmark har påbörjat demonstrationsverksamhet för vätgas som fordonsbränsle. Det är hög tid att även den svenska regeringen ser och agerar på de möjligheter som står till buds. 

Sven Wolf

verksamhetsledare Vätgas Sverige

Arne Johansson

ordförande Svenska Elfordonsföreningen