Förminska inte den allt grövre brottsligheten

Christina Waldenström (MP) hävdar att Sverige är ett av jordens absolut tryggaste länder, samtidigt som studier visar att antalet granatattacker är i jämförelse med den krigsliknande situation som finns i Mexiko. Jag kan även citera Aftonbladet (12/2 2019): ”Vi lever i ett av Europas mest välmående länder. Trots detta är det tio gånger vanligare med dödsskjutningar bland unga män i Sverige än i Tyskland”.

Waldenström hävdar även att brottskategorin ”brott mot person” har varit relativt stabil de senaste 15 åren. Men ser man till brottskategori så har exempelvis fickstölder minskat medan rån mot barn har ökat. Karaktären på brotten har förändrats och brutaliserats. Samtidigt väljer hon i nästa mening att endast nämna enskilda år i sin argumentation. Det lämpligaste är självklart att se trender över tid.

Antalet anmälda brott mot person har ökat från 1 541 fall år 2000 till 2 603 fall år 2019 i Borås. Antalet försök till mord eller dråp har ökat från 8 till 14 fall. Antalet fall av misshandel har ökat från 621 till 995. Antalet våldtäkter, inklusive grova våldtäkter, har ökat från 16 till 63 fall. Den högsta siffran, 82 fall, rapporterades år 2018.

Vi ser i dag brottsfenomen där man förnedrar offret ytterligare, genom att urinera på denne eller tvinga offret att kyssa skor efter att ha blivit utsatt. I Göteborg fick en ung man ett öra avskuret. Målgruppen som utsätts för brott har även förändrats, där bland annat var tredje ung kvinna mellan 20 och 24 år uppgav ha blivit utsatt för sexualbrott 2018. Självklart sprids otryggheten bland unga kvinnor när en så stor andel redan blivit utsatt.

Waldenströms logik ”bara för att det har hänt din granne, så behöver du inte oroa dig”, uppvisar en bristande förståelse för invånarnas verklighet och förminskar deras upplevelser. Waldenströms kritik är ingen tröst för den unga mamman i Malmö som blev skjuten till döds medan hon höll sitt spädbarn i famnen.

Jag har inte pekat ut någon enskild individ, men det är intressant att Waldenström känner sig träffad. Och visst kan jag lämna in en interpellation, men den riskerar att begravas i en byrålåda av styret i Borås, likt den jag skickade in för ett år sedan.

Jag uppmanar Waldenström att läsa BRÅ:s studie kring tystnadskulturen gentemot rättsväsendet, en företeelse som även bekräftas i ”Lägesbild Norrby”, publicerad av Centrum för kunskap och säkerhet i Borås stad. Hur många brott begås i det fördolda i Borås? Verkligheten kan vara värre an vad som framgår ovan.

Det är lätt för välbeställda politiker, som bor utanför staden i fredade områden, att peka finger mot andra människor och banalisera deras upplevelser. Men för dem som lever med otryggheten inpå sig är det jag beskriver här verklighet i vardagen. Styret borde agera istället för att sopa problemen under mattan.

Andreas Exner (SD), kommunalråd, Borås stad