Företagen behöver rätt stöd

Det offentliga Sverige reagerade snabbt när coronakrisen med full kraft slog till mot näringslivet. Från åtgärder i 100-miljardersklassen från regeringen, Riksbanken och Finansinspektionen till mindre åtgärder som borttagande av kommunala parkeringsavgifter.

Borås är en av kommunerna som gått i bräschen vad gäller lättnader för företagen, från de första åtgärderna om uteservering till de senaste som bland annat omfattar förlängda kredittider. Att de initiala åtgärderna inte skulle räcka var de flesta införstådda med, men bättre med en bra åtgärd direkt än en perfekt åtgärd till sommaren.

Ytterligare stödpaket har presenterats och andra är på gång, vilket Västsvenska handelskammaren och de flesta näringslivsorganisationerna sätter stort värde på, men det är bråttom nu. Inom vissa branscher är det en fråga om dagar eller i bästa fall veckor innan välskötta företag tvingas i konkurs med personliga tragedier och stora förlorade ekonomiska värden som följd.

Samtidigt som regeringen, med en till synes enig riksdag bakom sig, förbereder nya stödåtgärder är det dags för myndigheter som Tillväxtverket och Skatteverket att verkställa de första stödåtgärderna. Hur dessa myndigheter agerar, faktiskt ner på handläggarnivå, kommer att få stor betydelse för företagens möjlighet att klara sig genom krisen. För att åtgärderna ska ge önskad effekt är några generella saker viktiga.

Handläggningstiderna måste bli korta. För en myndighet spelar någon extra dag kanske ingen roll, men för det enskilda företaget med likviditetsproblem kan det vara skillnad på överlevnad och konkurs.

Informationen måste vara tydlig. Efter påtryckningar från bland annat handelskammaren står det nu klart att även familjeägda aktiebolag omfattas av reglerna kring korttidsarbete, men frågan om enmansbolag kvarstår.

Bedömningarna måste vara generösa och inte falla på detaljer. Hellre fria än fälla om det gäller att rädda ett i grunden välskött företag.

Andemeningen i förslagen är att rädda livskraftiga företag. Den insikten måste prägla myndigheternas arbete. Det kan finnas tillfällen då paragrafer måste följas till punkt och pricka. Det tillfället är inte nu. Nu krävs fingertoppskänsla och serviceinställning från myndigheternas sida.

Inte ens den mest serviceinriktade handläggaren på Skatteverket kan dock påverka att åtgärden som ska ge anstånd med skatteinbetalning är dyr och tidskrävande för företagen och därför i princip verkningslös. Staten borde automatisk ge avgiftsfritt anstånd med skatteinbetalningar för företag på 90 dagar istället för att kräva ansökningar. Detta borde gälla skatten för mars, april, maj. Det skulle lugna många företag samtidigt som det skulle eliminera byråkratin på Skatteverket. För att företag som har god likviditet ska välja att betala in, kan man ha en motsvarande årlig ränta på 1,25 procent på beloppet. Om man som företag behöver ytterligare anstånd, så kan man ha ett ansökningsförfarande för det.

Det finns ett högt förtroende för myndigheter i Sverige. Det är något att värna, inte minst i coronatider är det en styrka för Sverige att invånarna litar på de råd och rekommendationer som expertmyndigheterna ger. Men just nu är det också viktigt att myndigheterna vågar lita på företagen. 99 procent av företagen är seriösa, betalar sina skatter i tid och vill göra rätt. Det är dessa företags existens som i många fall är hotad och som myndigheterna genom sitt agerande har möjlighet att rädda. Försvinner de så försvinner arbetstillfällen och resurser till sjukvård och skola. Det måste förhindras.

Ove Lillestöl, regionchef, Västsvenska handelskammaren