Folkligt förankrad arkitektur leder till ett vackrare Sverige
För ungefär en månad sedan rapporterade SVT om IT-företagaren Björn Sundeby som i småländska Växjö kämpat för att få bygga ett nytt stort hus i sekelskiftesstil. Förslaget har under åren mött mycket motstånd lokalt i Växjö, främst från delar av arkitektkåren som skrivit protestbrev och hävdat att det är ”bakåtsträvande”. Till slut har det nationellt uppmärksammade byggnadsprojektet i varje fall getts klartecken och ser ut att bli av.
Samtidigt som delar av arkitektkåren bedrivit en kamp mot att uppföra den aktuella byggnaden av ett mer klassiskt snitt, så har projektet hyllats och hejats på från andra håll av rörelser såsom Arkitekturupproret med dess omfattande Facebook-grupper med tiotusentals medlemmar. Detta indikerar att det skulle kunna vara så att det finns en diskrepans mellan å ena sidan delar av arkitektkårens åsikter, å andra sidan befolkningens i stort, när det gäller synsättet på mer klassisk arkitektur.
”"En politik för arkitektur och offentliga miljöer med bättre folklig förankring är vi övertygade om kommer leda till att det Sverige vi bygger också kommer att ses som vackrare av landets invånare.””
Opinionsinstitutet Yougov och arkitektfirman Adam Architecture har i en undersökning med över 1 000 svarande kommit fram till att 77 procent av dem föredrar traditionell arkitektur, och att 23 procent föredrar en modern och samtida arkitektur. Undersökningen gick till på så sätt att bilder visades på mer traditionell respektive modern arkitektur, och respondenterna fick välja vilken byggnad de helst skulle vilja se byggas intill ens egen bostad.
Utfallet från undersökningen talar tydligt för att folk i allmänhet egentligen föredrar klassisk arkitektur snarare än mer modern sådan. Även om detta resultat härrör från en enskild undersökning, så borde den eventuella diskrepansen i sådana här frågor mellan dem som utformar byggnaderna och befolkningen i allmänhet, göra att åtgärder börjar ses över.
Sverigedemokraterna vill att det i högre grad byggs det människor i allmänhet faktiskt vill ha. Genom att utreda hur invånarna i Sverige kan ges ett större inflytande över utformningen av arkitekturen i offentliga miljöer, så skulle vi kunna nå ett Sverige som invånarna faktiskt upplever som vackrare. Vi sverigedemokrater har exempelvis förslag om att införa demokratiskt valda råd i kommunerna, för att påverka utformning av arkitektur och offentliga miljöer. Andra tankegångar är att låta invånare få möjlighet att tycka till om olika byggnadsprojekt i sina närområden genom att anordna lokala omröstningar i anslutning till platser för nya projekt, och därefter rösta med hjälp av e-legitimation eller motsvarande.
Vi sverigedemokrater bär med oss en förståelse om att klassisk arkitektur uppskattas av många människor, vilket vi bland annat ser Björn Sundebys projekt som ett uttryck för. Med vår politik kommer därför klimatet för den som vill bygga på ett liknande sätt att vara mycket mer välkomnande än i dag, och inte minst med stöd av de politiska förslag vi driver för att göra allmänheten mer delaktig i dessa frågor så är vi övertygade om att mer klassisk arkitektur skulle kunna breda ut sig runt om i Sverige. En politik för arkitektur och offentliga miljöer med bättre folklig förankring är vi övertygade om kommer leda till att det Sverige vi bygger också kommer att ses som vackrare av landets invånare, och det är något värt att sträva efter.
Aron Emilsson (SD), kulturpolitisk talesperson
Jonas Andersson (SD), ledamot i riksdagens kulturutskott
