Annons

Fler nyanlända i jobb en bluff

Sverige behöver snarast en ny regering som på allvar ser till att får större andel nyanlända i egen försörjning, skriver Jan Ericson.
Debatt • Publicerad 10 november 2018
Detta är en opinionstext i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Maja Suslin/TT

I dagsläget finns runt 60 000 personer i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, alltså åtgärden för att rusta nyanlända för den svenska arbetsmarknaden. Ungefär 3 000 personer lämnar etableringsuppdraget varje månad och Arbetsförmedlingen för statistik över hur personerna sedan går vidare – till utbildning, arbete eller arbetslöshet. I ett pressmeddelande nyligen hävdade Arbetsförmedlingen att ”Allt fler nyanlända får jobb”. Hela 44 procent har enligt Arbetsförmedlingen gått vidare till ”utbildning eller jobb”, vilket är en betydande ökning jämfört med förra året.

När man granskar Arbetsförmedlingens egna siffror inser man att påståendet är en bluff. Andelen nyanlända som går vidare till utbildning, arbete, nystartsjobb och arbete med andra stöd är i princip helt oförändrat över tid och ligger runt 30–35 procent sedan flera år. Det som förklarar hela ”förbättringen” är extratjänsterna, som ökat sin andel med elva procent.

Annons

Extratjänster är helt statligt skattefinansierade och tidsbegränsade anställningar i offentlig sektor, för arbetsuppgifter som inte ens får konkurrera med ”riktiga jobb”, och där arbetsgivaren dessutom får en kontant bonus (!) av staten för varje person man anställer.  Förhoppningen är ju att personer i extratjänster efterhand ska komma ut i riktiga arbeten.

Det finns absolut exempel på att detta lyckats, men i vilken omfattning detta sker finns det väldigt lite statistik på än. Att kalla en plats i denna helt skattefinansierade åtgärd för att den nyanlände ”fått jobb” är verkligen att slira på sanningen. I praktiken är extratjänster en arbetsmarknadsåtgärd, och de som finns i sådana brukas normalt räknas som arbetslösa i statistiken. Men genom regeringens direktiv till ansvariga myndigheter har man helt enkelt bestämt att dessa personer ska räknas som anställda istället för arbetslösa. Det allvarliga med de nyanländas etablering är tre saker.

För det första att hela 56 procent av dem som gått igenom etableringsprogrammet under två års tid inte över huvud taget går vidare till vare sig utbildning, arbete eller ens subventionerade extratjänster.

För det andra att endast sju procent går vidare till ett arbete utan subventioner, trots stark högkonjunktur.

För det tredje är det allvarligt att en statlig myndighet via direktiv från regeringen aktivt vilseleder medborgarna med att personer i en helt skattefinansierad arbetsmarknadsåtgärd räknas som ”anställda”.

I längden är det endast egen försörjning på ett arbete utan subventioner som duger. Och dit har vi en enormt lång väg. Att Arbetsförmedlingen på regeringens uppdrag försöker skönmåla läget hjälper inte – verkligheten är som den är oavsett.

Sverige behöver snarast en ny regering som på allvar ser till att får större andel nyanlända i egen försörjning. När konjunkturen vänder nedåt blir det ännu svårare än det redan är.

Jan Ericson (M), riksdagsledamot, finansutskottet

Annons
Annons
Annons
Annons