Fler elever måste få lyckas

Den skolformsövergripande utvecklingsenheten har de senaste åren noga kartlagt Borås stads skolors kvalité och förutsättningar och jämför detta riket i övrigt. Bakgrunden är att 150 elever i Borås stads skolor varje år går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet.

Utifrån kartläggningarna har ett antal utvecklingsområden identifierats. Dessa är: värdegrund, styrning och ledning, kvalitetsarbete, bedömning för lärande, barn och elever i behov av särskilt stöd, barn och elever med utländsk bakgrund, språkutveckling/läsutveckling, matematik samt informations- och kommunikationsteknik (IKT).

Utvecklingsenheten har därefter i samverkan med stadens chefer, rektorer och fackliga företrädare fastställt ett antal åtgärder som skall genomföras dels i närtid, dels på ett par års sikt. De fackliga organisationerna har under arbetet menat att analysen är korrekt och de föreslagna åtgärderna mycket bra. Dock har man framfört en oro för att antalet åtgärder är för högt, vilket nu återkom på insändarsidan genom Lärarförbundet måndagen den 5/9.

Att enskilda lärare kan ha en för tung arbetsbörda på sina håll kan säkert vara helt riktigt och det är naturligtvis en fråga som först och främst måste hanteras med närmaste chef. Dock har utvecklingsenheten i arbetet ändå tagit hänsyn till vad som är rimligt att genomföra på bred front i Borås.

Om det finns lärare som ägnar sig åt onödiga arbetsuppgifter så är det naturligtvis angeläget att omprioritera dessa resurser. När det gäller de åtgärder som återfinns i den kommande utvecklingsplanen bedöms samtliga vara ytterst nödvändiga för att snarast möjligt ge alla barn och elever den kunskap de är berättigade till. Vi kan inte acceptera att vi misslyckas med 13 procent av eleverna som vi gjorde i våras. Det är förödande för samhällsutvecklingen och för den enskilda individen.

Det finns inte utrymme att här i detalj redogöra för alla åtgärder och aspekter av dessa men ett par påpekanden i Lärarförbundets insändare förtjänar ändå att belysas.

Flera åtgärder såsom bedömning för lärande, matematiktutveckling och utveckling när det gäller elevers läsförståelse, handlar om att hjälpa lärarna att planera och genomföra den ordinarie undervisningen på ett bättre sätt.

Insatserna sker framför allt genom ett antal möten eller seminarier i arbetslagen där en gemensam analys av lektioner och elevers resultat bildar grund för kommande lektionsplaneringar. Detta är ett professionellt arbetssätt som lärare enligt forskning måste anamma för att lyckas. Detta bör inte generera avsevärt större arbetsbörda jämfört med om läraren sköter sin lektionsplanering själv.

Lärplattformen som nämns är ett webbaserat digitalt stöd, ett stöd för lärare att ha erforderlig kontroll och dokumentation över sina elevers kunskapsutveckling, planera lektioner och dela läromedel med varandra samt att kommunicera detta med barn, elever och vårdnadshavare. Tanken är att detta väsentligt skall avlasta lärarkollegiet all den administration och dokumentation som senare årens lagstiftning lyft fram.

För att möta läroplanernas krav om modern teknik i skolan och kanske för att överhuvudtaget kunna ge en adekvat undervisning till den uppväxande generationen krävs goda kunskaper kring datorer, programvaror och metoder.

Under en treårsperiod utbildas all pedagogisk personal i förskola och skola därför i praktisk IT- och mediekompetens, PIM. Vi har därför beslutat att för varje pedagog avsätta 40 timmar kompetensutvecklingstid inom ramen för den ordinarie arbetstiden för att bättre möta dessa krav. För många är det mer praktiskt att i lugn och ro arbeta med detta hemma eller efter ordinarie arbetstid men denna tid kompenseras då med ledighet vid annat tillfälle.

Generellt är tillgången till personaldatorer inte ett stort bekymmer. Om det på vissa enheter finns brister bör dessa naturligtvis åtgärdas snarast möjligt.

Då vi har utvecklade samverkansformer mellan skola och fackliga på central nivå är vi naturligtvis angelägna om att diskutera effekterna av beslutade åtgärder och vi kan naturligtvis diskutera i vilken takt vi utvecklar skolan. Men utgångsläget är att åtgärderna är synnerligen nödvändiga.

Joakim Cannerfors

områdeschef kommungemensam förskola - skola