Finns det plats för gymnasiet i Tranemo?
För närvarande pågår arbetet i Tranemo med att ta fram en budget inför nästa år. Inför 2012 har man får politiskt håll aviserat att man vill göra stora nerdragningar i kommunens verksamhet.
Liksom många gånger förr är det skolan som står i centrum för dessa nerdragningar och i år är det enligt förslaget gymnasieskolan som ska drabbas. Jag har full förståelse för att kommunen bara har en viss mängd pengar och att man måste anpassa verksamheten efter det ekonomiska utrymmet. Dock är jag mycket kritik till de argument som framförs av politikerna.
Anledningen till att man från politiskt håll vill spara på gymnasieskolan är att det i år går fler gymnasieelever i andra kommuner än tidigare och detta leder till att kostnaden för dessa elever (det som kallas för interkommunal ersättning) ökar. Kostnaden för detta ska sedan kommunens gymnasieskola betala, enligt politikerna.
Anledningen till att fler av kommunens gymnasieungdomar väljer att läsa på andra orter är inte något som gymnasieskolan har orsakat. Kommunens politiker har fattat ett beslut om att gå med i ett så kallat frisök för Sjuhäradskommunerna, vilket innebär att eleverna fritt får söka de utbildningar de vill i Sjuhärad. Att skriva på detta avtal var inget tvång utan helt frivilligt för kommunen. Det är alltså politikerna i Tranemo som själva har försatt kommunens gymnasieskola i dagens situation.
Visst måste gymnasieskolan i Tranemo hålla en hög klass för att locka elever, men vi har svårt att konkurrera med McDonald’s, H&M, med mera som finns i Borås. Många av de elever som väljer att läsa sin gymnasieutbildning i Borås gör det för att affärerna och nya kompisar lockar. I de undersökningar som har gjorts är det få som väljer andra skolor för att man vill bort från Tranemo gymnasieskola, eventuellt för att man vill bort från Tranemo.
Det är dags för politikerna i kommunen att inse konsekvenserna av sina beslut. Frisök är politikernas val och då bör också politikerna bära kostnaderna och inte lägga på den bördan på gymnasieskolan.
Skulle besparingsförslaget bli verklighet kommer inte bara ungdomsgymnasiet att drabbas utan även komvux genom att all utbildning ska ske på distans. Visst kan distansutbildning vara ett komplement på komvux, men undervisningen kan inte ske enbart genom distansundervisning. Förslaget kommer att slå hårdast mot de redan svaga grupperna, de med låg utbildning.
Genom att ha ett komvux på hemmaplan är jag övertygad om att vi kan nå dessa grupper och ge dem en bättre kompetens och därmed bättre förutsättningar att klara sig på arbetsmarknaden. Till detta hör också att komvux i Tranemo årligen utbildar flera klasser inom omvårdnadsprogrammet.
Efter denna utbildning blir man undersköterska och kan jobba inom omsorgen i kommunen, ett område med stort behov av denna kompetens. Frågan är hur politikern har tänkt att få tag i denna kompetens i framtiden när utbildningen inte längre finns i Tranemo.
I förslaget till besparingar finns också att man ska ta bort en inriktning på skolan och göra om ett program till enbart lärlingsutbildning. Att ta bort inriktningar och program är en farlig väg att slå in på, då detta skickar tydliga signaler till ungdomar och andra i kommunen att från politiskt håll vill man montera ner gymnasieskolan.
Detta skapar naturligtvis en oro bland elever och föräldrar för vad det är för fel på den egna gymnasieskolan och varför de egna politikerna inte vill satsa på ortens gymnasieskola. Konsekvensen av detta blir att fler söker sig till andra kommuner och kostnaderna för detta ökar.
Politikerna i Tranemo kommun inte är beredda att ta ansvar för de beslut de har fattat utan vill istället skylla på någon annan. Frågan om kvalitet i skolan står långt ner på agendan, då är det viktigare att göra allt man kan för att hålla en låg kommunalskatt. En låg skatt kan vara trevligt men frågan är om kommuninvånaren vill ha en låg kommunalskatt när priset för detta är en sämre möjligheter till utbildning inom kommunen och större krav på att resa till andra kommuner för att skaffa sig en grundläggande utbildning.
Det enda rimliga som kommunens politiker kan göra om de vill behålla sin heder är att erkänna att frisöket har kostat kommunen pengar (vilket man kunde förutse ganska enkelt) och att denna kostnad inte enbart ska drabba gymnasieskolan. Således måste man dra tillbaka förslaget till besparingar och arbeta om detta radikalt, i alla fall om man vill vara en kommun som satsar på utbildning och på sina ungdomar.
Christofer Ramsing
kommunombud för Lärarnas riksförbund i Tranemo