Det nya betygssystemet betydligt bättre
De syftar till att vara en information till hemmet (målsman och elev) och ett komplement till utvecklingssamtalen.
I sistnämnda avseende har praktisk erfarenhet visat, att betyg kan användas – ofta på målsmans initiativ – som en utgångspunkt för samtalen, varvid lärare har att redovisa underlag och motiveringar för sina betyg.
Efter denna tillbakablick kan man samtala om en utvecklingsplan för eleven.
Betyg är ett gammalt diskussionsämne, där man tidigare landade på att betyg ska ges från årskurs 8 och användas främst som ett urvalsinstrument till gymnasiet. Från bl.a. elev- och målsmannahåll har starka krav höjts på att betyg bör ges tidigare och oftare. Man anser att ”betyggivarna först i årskurs 8 kommer för sent”.
Det föreslagna nya betygssystemet förefaller ha mottagits relativt positivt av elever, målsmän, lärarförbund med flera. Att det i varje fall är bättre än tidigare betygssystem tycks vara en allmän uppfattning.
Personligen ansluter jag mig i huvudsak till förslaget, men har på några punkter frågetecken i marginalen, vilka jag tänker – som ett inlägg i diskussionen – delge politiker och andra berörda.
Enligt min mening har det nya betygssystemet bland annat följande förtjänster:
* Att betygen ska vara målrelaterade, och elever som uppvisar samma studieresultat ska också tilldelas samma betyg. Därmed bör den gamla problematiserande ”normalfördelningen” kunna skippas.
* Att möjligheten för skolorna lokalt att utforma och ge betygsliknande omdömen i tidigare årskurser legaliseras.
Avslutningsvis. Elevers kunskapsinhämtning och studieresultat bestäms inte av enbart betyg. Här inverkar flera andra faktorer. Men erfarenheten visar att betyg kan fungera som en positivt pådrivande sporre i sammanhanget.
Olof Lundkvist
folkpartist, pensionerad lärare
