Debatt

Det går bra för Borås

Ulf Olsson (S) ,
Foto:Anders Robertsson

Den senaste skatteunderlagsprognosen från SKL kan något komma att minska behovet för svenska kommuner att höja skatten, men utrymmet för skattesänkningar de kommande åren torde å andra sidan vara ytterst begränsat om inte boråsarna är beredda att acceptera betydande försämringar i välfärden, skriver Ulf Olsson.

Det går bra för Sverige. Arbetslösheten sjunker, ungdomsarbetslösheten sjunker och statsfinanserna är under mycket god kontroll. Det är viktigt att notera att jag inte påstår att allt är så bra som det kan bli – tvärtom, vi har en lång väg kvar på många områden. Mycket går att förbättra, men nu har vi tagit ut rätt riktning.

Det går bra också för Borås. Resultatet för 2015 uppgår till 159,9 miljoner kronor, vilket är 2,9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag för 2015. Detta resultat ligger något över det mål på 2 procent som kommunfullmäktige har satt upp. Det innebär att vi har en beredskap den dag Sveriges konjunktur mattas och skattintäkterna därmed sjunker.

Borås stads resultat kan låta högt, men det kanske kan kännas mer greppbart om vi översätter till ett enskilt hushåll. För en familj med en total disponibel inkomst efter skatt på 25 000 kronor per månad motsvarar det ett överskott på knappt 750 kronor per månad. Den som lyckas spara ihop en sådan reserv vet också att det blir lättare att klara sig den dag bilen eller tv:n går sönder. För en kommun handlar det naturligtvis om lite större investeringar – en ny förskola kostar till exempel runt 30 miljoner.

Även fullmäktiges andra finansiella mål, om egenfinansieringsgrad över 80 procent, är med god marginal uppnått för 2015. Cirka 88 procent av kommunens investeringar egenfinansierades. Den genomsnittliga kommunen i Sverige har en långfristig låneskuld på cirka 20 000 kronor per invånare, vilket för en kommun av Borås stad storlek blir cirka 2,2 miljarder. Men Borås stad har ingen egen låneskuld. Orsaken till detta är att Borås stad har egenfinansierat sina investeringar – och det kommer Borås stad även fortsättningsvis att kunna göra.

Kommunernas budgetar baseras på de skatteunderlagsprognoser som Sveriges kommuner och landsting (SKL) lämnar fem gånger per år. Så sent som i oktober förra årets beskrev SKL i sin ekonomirapport att den genomsnittliga kommunen skulle behöva höja skatten med drygt en krona från 2015 till 2019 för att klara de demografiska utmaningar som kommunerna står inför. Kommunernas åtagande inom förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg ökar betydligt på grund av befolkningsförändringar kommande år och detta gäller även Borås stad.

Den senaste skatteunderlagsprognosen från SKL kan något komma att minska behovet för svenska kommuner att höja skatten, men utrymmet för skattesänkningar de kommande åren torde å andra sidan vara ytterst begränsat om inte boråsarna är beredda att acceptera betydande försämringar i välfärden. Allt sammantaget har alltså Borås stad en god ekonomi och den ger, tillsammans med den skattehöjning på 25 öre per 100 kronor som beslutades i november, mycket goda förutsättningar att fortsätta arbetet med att utveckla välfärden och därmed arbetet för att nå den höga kvalitet som boråsarna med rätta förväntar sig. Sparsamhet, god ekonomisk kontroll och stabil ekonomi ger oss det handlingsutrymme som behövs för att kunna klara de utmaningar vi vet kommer.