Därför måste IPRED stoppas!
Direktivet har den svenska regeringen översatt och gjort en proposition av: Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område. Konsekvenser om lagen blir verklighet är skrämmande, grunderna lagförslaget bygger på tillhör ett annat sekel. IPRED berör inte bara varenda svensk med Internetabonnemang utan det handlar även om gemene mans rättssäkerhet.
Det finns ett skräckexempel på IPRED-lagens konsekvenser i USA. Jammie Thomas – en tvåbarnsmamma som blev fast för att ha fildelat 26 låtar (SvD 4/10 2007). Skivbolagen stämde henne på motsvarande 24 miljoner kronor men de erbjöd henne samtidigt att betala en s.k. förlikning på 15.000 kr. När hon väl valde att få sin sak provad i domstol fälldes hon, skadeståndet reducerades dock till ”endast” 1,4 miljoner kronor och tvåbarnsmamman tvingas nu för resten av sitt liv avstå en fjärdedel av sin lön till skivbolaget.
I Sverige har vi hittills varit förskonade från den här typen av utpressning. Det beror på att vi än så länge har lagar som säger att skivbolagen själva inte får ut namnen bakom de IP-adresser de misstänker, utan att de måste göra en anmälan till polisen, som sedan utreder i sedvanlig ordning. Det är just det sistnämnda IPRED-propositionen vill ta bort. Skivbolagen skall alltså kunna på eget bevåg hämta ut informationen själv och utkräva sin egen rättvisa, helt utan polisens inblandning.
IPRED underminerar totalt rättssäkerheten för varje svensk med ett Internetabonnemang.
Blir man stämd av ett skivbolag är det ett enormt vågspel att driva saken till rättegång. Det är nämligen ingen vanlig brottmålsrättegång där åklagaren måsta bevisa bortom rimliga tvivel att du är skyldig. I civilmål är beviskraven mycket lägre och det räcker med att skivbolagens advokater kommer upp till 51 procents sannolikhet för att just du har fildelat.
Skadeståndsbelopp i Sverige har ända sedan 1920 haft en väldigt strikt princip: skadestånd får bara utdömas för faktiska, dokumenterade ekonomiska skador. Men med IPRED behöver bolagen inte längre bevisa faktiska, dokumenterade ekonomiska skador, vilket i sig är chockerande. Ord står mot ord och utan krav att bevisa är det också lätt att bli dömd och det är ännu enklare att kräva fantasisummor i skadestånd. Totalnotan blir astronomisk för en privatperson. Det blir alltså en rättssäkerhet som helt och hållet baseras på storleken av din plånbok.
Men det värsta, och mest cyniska i hela lagförslaget är att musikindustrin vill få rätten att kräva privatpersoner på fantasisummor, bara för att statuera ett exempel och markera sin maktposition. Är detta verkligen pragmatiskt preventivt arbete mot fildelning?
Läget är allvarligt, det handlar inte om att försvara fildelning utan om mycket viktigare demokratiska frågor. Är det verkligen värt att stoppa fildelning på bekostnad av rättssäkerheten? Är det rätt att näringslivet skall kunna agera polis? Skall skivbolag verkligen få vår välsignelse att utpressa och förstöra liv bara för att statuera absurda exempel? Därför måste IPRED stoppas!
Villy Skrifvars
