Coronakrisen tvingar fram ny politik mot diktaturens Kina

Coronapandemin har lett fram till en stor mängd insikter för Sverige och den fria värld som vi är en del av. Vikten av beredskapslager, stabila statliga finanser och ett fungerande europeiskt samarbete är några av dem. För Sveriges och Europas del bör krisen också leda till en grunden förändrad Kina-politik.

Just nu talar mycket för att Kina kommer att träda ut ur den globala krisen starkare. Pandemin är på väg att utlösa en global depression, samtidigt som den kinesiska ekonomin börjar återhämta sig. För paradoxalt nog är det så, att den kris som växte fram ur den kinesiska diktaturens oförmåga och ursprungliga ovilja att hantera epidemin, nu gör Kina ekonomiskt och politiskt starkare relativt omvärlden.

Men det är samtidigt detta som tvingar fram en ny och gemensam Kina-politik bland den fria världens länder. Kinas aggressiva desinformationspolitik i spåren av corona har avslöjat hur regimen ser på sin omvärld och den dominans man vill vinna. Attacker på andra länders yttrandefrihet har påmint oss om att det är diktaturens tunga och logik som styr i utrikespolitiken och i investeringar. Den globala ekonomins beroende av leveranskedjor med ursprung i Kina utgör varningstecken som bör leda till att demokratier gör sig mindre beroende av världens största diktatur.

Kina bedriver en aggressiv verksamhet mot en lång rad demokratier, inklusive Sverige, när det gäller investeringar, underrättelser, spionage och cyberkrigföring. Det faktum att Sverige fortfarande saknar en strategi för hur vi ska bemöta Kinas aktioner mot vårt samhälle måste nu bli en av utrikespolitikens viktigaste uppgifter.

Vi måste tydligt visa för regimen i Peking att vi inte kompromissar med demokratiska principer. Förtrycket i Kina, liksom det växande förtrycket i Hongkong, måste i varje fritt samhälle mötas av kritik och aldrig eftergivenhet. Hot mot dem som kritiserar Kina bör överallt ses som hot mot det demokratiska samhället.

Sverige måste liksom andra fria länder säkerställa att vi inte är så beroende av Kina att regimen kan påverka vår politik eller underminera vår säkerhet. En avancerad ekonomi som den svenska får inte vara så beroende av leveranskedjor från en regim så att den kan hota med att godtyckligt stänga dem. Därför bör handel med Kina och motsvarande regimer förenas med alternativa leverantörer av viktiga insatsvaror och produkter. En regim som använder sina ekonomiska relationer för politiska påtryckningar får man inte vara beroende av.

Företag som lyder under en diktaturregim ska inte kunna köpa strategiskt viktiga företag utan att det prövas mot bakgrund av svensk säkerhet.

Coronakrisen får inte leda till protektionism och krympande världshandel. Det är av stort värde att Kina är en aktiv del av den globala ekonomin. Men deras ekonomiska betydelse får inte leda till ett politiskt beroende eller till att Kinas investeringar kan bli en del av ett säkerhetspolitiskt hot mot vår demokrati.

Gunnar Hökmark, ordförande för tankesmedjan Frivärld