Civila utredare kan lyfta polisen

I Västra Götaland finns över 100 civila utredare anställda inom Polisen. De gör ett kvalificerat arbete som är viktigt för att kunna utreda och lagföra brott, men idag finns det legala hinder som gör att de inte kan utföra ett antal utredningsåtgärder. Detta trots att det arbete som civila utredare gör särskild har lyfts fram i exempelvis Riksrevisionens granskning av Polisen.

Ingen kan ha undgått det faktum att svensk polis under flera år har kritiserats för ineffektivitet och för bristande kvalitet i sina utredningar. Men det finns också ljusglimtar. De civilanställda utredarna lyfts särskilt fram som ett gott exempel. Det gäller exempelvis i justitiedepartementets interna granskning och Riksrevisionens granskning av Polisen.

Inom Polisen finns flera kategorier av civilt anställda utredare. Många av dessa har akademisk examen inom exempelvis juridik, ekonomi, system- och samhällsvetenskap. Deras specifika kompetens gör dem till naturliga utredare inom exempelvis IT-, skatte-, miljö- eller familjevåldsbrott. De civila utredarna tillför nytt kunnande och nya perspektiv och kompletterar de polisutbildade.

I Västra Götaland finns över 100 civilt anställda personer som utreder all från trafik till miljöbrott. De har framför allt rekryterats i tre omgångar, 2006, 2007 och nu 2012 från i huvudsak andra statliga myndigheters utredningsverksamheter.

Att det skett en utveckling när det gäller rekrytering av personal med icke-polisiär bakgrund till den brottsutredande verksamheten är positiv. Vi vet att det finns goda exempel från svensk förvaltning där brottsutredningar bedrivs av andra än Polisen.

Vid exempelvis Skattemyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen utförs brottsutredande verksamhet av specialutbildade yrkeskategorier. Dessa utredare har i sin tjänsteutövning befogenheter som huvudsak motsvarar en polismans.

Inom Polisens verksamhet finns däremot legala hinder för att låta civilanställda utredare utföra ett antal utredningsåtgärder. Resultatet är mycket olyckligt. Den samlade kompetensen inom Polisen utnyttjas därmed inte fullt ut.

För att tillföra ny kompetens och stärka polisens brottsutredningar krävs ändringar i lagstiftningen. Vår uppfattning är tydlig. Civila utredare ska kunna utföra alla brottsutredande åtgärder som inte inbegriper våldsanvändning.

Det saknas idag en naturlig karriärväg för civila utredare att bli chefer och förundersökningsledare. Detta hör i sin tur ihop med dagens lagstiftning, eftersom bara poliser får fatta beslut i en brottsutredning eller verkställa olika utredningsåtgärder.

En ytterligare viktig fråga gällande polisens utredningsverksamhet är det kvalificerade förundersökningsledarskapet. Med nuvarande lagstiftning kan till exempel en åklagare – som anställs som civil utredare – med lång erfarenhet av kvalificerat utredningsarbete och förundersökningsledning inte tilldelas uppgiften att ansvara för en enkel förundersökning inom Polisen.

Mot denna bakgrund har civilanställda brottsutredare mycket svårt att hävda sig i konkurrensen om attraktiva tjänster på utredningssidan. Dessutom är den naturliga karriärvägen för en duktig civil utredare stängd, eftersom enbart poliser kan avancera till förundersök-ningsledare inom Polisen.

Det är hög tid att modernisera svensk polis genom att förstärka de civilanställdas befogenheter. En sådan reform skulle starkt bidra till att öka effektiviteten och därmed bredda polisens kompetens. Nya karriärvägar skulle skapas. En konkurrens på lika villkor kring attraktiva tjänster i den brottsutredande verksamheten möjliggöras.

I sin förlängning är den stora vinnaren polisens uppdragsgivare, nämligen allmänheten.

Staffan Tilling

ordförande i Juseks polissektion

Anna Lindgren

Saco-föreningen vid Polismyndigheten Västra Götaland