Annons

Anmäl alla övergrepp i Borås stad

#metoo • Publicerad 24 november 2017 • Uppdaterad 5 december 2017
Detta är en opinionstext i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Även i Borås stads organisation måste vi tyvärr utgå från att det finns många människor som länge har gått och bitit ihop om saker som har hänt eller händer på arbetsplatserna. Kvinnor som har blivit utsatta för nedlåtande attityder, trakasserier och övergrepp, påtalar den politiska ledningen.

I över en månads tid har tusentals kvinnor samlats under #metoo där de gemensamt vittnar om de sexuella trakasserier och övergrepp som de blivit utsatta för. I ett nyhetsflöde som annars snabbt skiftar fokus och dagligen riktar strålkastarljuset mot nya händelser sticker därför #metoo ut. Kvinnor från snart alla sektorer i samhället har rest sig och berättat om hur patriarkala värderingar och övergrepp ständigt har varit närvarande, som risk och som realitet. Ett tyst rop på hjälp har utvecklats till höga skrik om förlegade tankesätt och handlingar och som nu lämnar en bitter eftersmak.

Annons

Sverige beskrivs gång på gång som ett av världens mest jämställda länder. Under flera årtionden har människor kämpat för kvinnor och mäns lika rättigheter och möjligheter, något som med tiden har lönat sig. Sverige är i dag mer jämställt än många andra länder. Betyder det då att vi är ”klara” och nått vårt mål? Eller betyder det, som några hävdar, att feminismen gått för långt? Svaret är nej. #Metoo har tydligt visat att Sverige som ett av världens mest jämställda länder fortfarande har en lång väg kvar att vandra. Först när vi oreserverat kan säga att ”Sverige är ett jämställt land” är vi framme. Först då har feminismen nått lagom långt.

De senaste veckorna har jurister, skådespelare, journalister, politiker, musiker, idrottspersoner och människor i många fler grupper vittnat om sexuella trakasserier och övergrepp. Trots att det gått en månad sedan diskussionerna om sexuella trakasserier och övergrepp på allvar nådde Sverige så strömmar vittnesmålen fortfarande kraftfullt in.

Är det möjligen nu, hösten 2017, som rädslan för att berätta, för att rapportera och anmäla kommer att släppa och försvinna? Då skammen och skulden hamnar där den hör hemma – hos förövaren.

Även i Borås stads organisation måste vi tyvärr utgå från att det finns många människor som länge har gått och bitit ihop om saker som har hänt eller händer på arbetsplatserna. Kvinnor som har blivit utsatta för nedlåtande attityder, trakasserier och övergrepp. Människor som inte har fått vara i fred med sin sexuella läggning eller med sin könsidentitet eller sitt könsuttryck.

Vi vill att ni som är i sådan situation ska veta att vi står bakom er när ni bestämmer er för att säga ifrån, rapporterar och anmäler. Det finns ett stödsystem kring er som ska underlätta. Borås stad har ett långtgående ansvar för anställda och för elever i skolor. För den som är anställd av Borås stad ska det räcka med att anmäla till närmaste chef, eller om inte det är möjligt till chefens chef eller till arbetsplatsombudet.

Det finns en fastställd rutin för vad som då ska ske och den ska träda in omedelbart. Barn och unga i Borås stads verksamheter ska kunna vända sig till en vuxen och lita på att anmälan blir tagen på allvar – vilken vuxen som helst som den som är utsatt litar på. Alla vuxna som arbetar i skolan har skyldighet att anmäla kränkande särbehandling till skolledning, och skolledningen är skyldig att ingripa.

Tiden har kommit för att göra upp med de strukturer och värderingar som har osynliggjort och möjliggjort förtryck och övergrepp. Låt oss göra hösten 2017 till den avgörande vändpunkten.

Ulf Olsson (S), kommunstyrelsens ordförande

Malin Carlsson (S), kommunalråd

Ida Legnemark (V), gruppledare

Tom Andersson (MP), kommunalråd

Annons
Annons
Annons
Annons