GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Alla invandrare bakar inte pizza

Medierna tror sig veta allt om invandrarkillen: Han står på ungdomsgården, planerar vandalism. De vet hur hans pappa har det. Har han ett jobb, så är det pizza han bakar, annars sitter han i en källare och ber, sen går han hem och förtrycker sin fru, skriver Abdel-Qader Yassine.
Debatt • Publicerad 17 februari 2011
Foto: PONTUS LUNDAHL / SCANPIX

Diskussioner om massmedia har blivit ett viktigt nytt område i kulturella och politiska studier, inte enbart för att media fått en stor makt över politik och ideologi, utan också för att betydelsen och omfattningen av detta inflytande är svår att uppskatta.

I media utmålas etniskt ursprung ofta som en orsak till problem. Somalier har beskrivits som ett folk på väg att gå under av kriminalitet, missbruk och arbetslöshet. Men det finns också de som kämpar för att slå hål på fördomarna.

Det var 19 år sedan jag kom till Sverige och jag har sett hur bilden av invandrare har försämrats med åren. Det började med enkel statistik över sådant som arbetslöshet. Sedan blev vi svårast att integrera och nu används vi alltid som det dåliga exemplet, att vi ”är” problemet. Invandrarna har inte deltagit i diskussionen. De har inte sagt emot.

I slutet av 2007 publicerade Göteborgs-Posten ett reportage med rubriken ”Mot undergången?” där somalierna i Göteborg beskrevs som de frånvarande fädernas folk, på väg att gå under. Som förklaringar till ”katastrofen” angavs pappor som överger sina familjer, bidragsfusk, dåliga skolbetyg, arbetslöshet, kriminalitet och missbruk.

Reportaget väckte många reaktioner. Det kritiserades för att vara kränkande och en grov generalisering av en redan utsatt grupp. En manifestation anordnades utanför GP-huset mot spridandet av fördomar och många upprörda läsare hörde av sig till tidningen. Syftet med reportaget ifrågasattes och det kritiserades för att öka segregationen. Att framställa en allmängiltig sanning om en grupp på det sättet, att tro sig kunna förutsäga individers egenskaper, är rasistiskt tänkande.

Jag har undersökt journalistik om invandrare och flyktingar, och anser att de beskrivs som ett kollektiv som alltid kopplas till problem som inte definieras av dem själva. Medierna återskapar en bild av invandrare i behov av hjälp och med gemensamma egenskaper som går ut på att det finns en skillnad mellan oss och dem.

Det finns ett antal stereotyper som medierna byggt upp, och bygger upp gång på gång. Hur invandrarkillen ser ut, hur han pratar. Han står på ungdomsgården, spelar biljard och planerar någon typ av vandalism. Svenskarna vet hur hans syster har det, hon som inte får gå på diskotek. De vet hur hans pappa har det. Har han överhuvudtaget ett jobb, så är det pizza han bakar, annars sitter han i en källarlokal och ber till Gud, sen går han hem och förtrycker sin fru. Kvinnan i sin tur är analfabet och får sedan genom ett projekt hjälp med att plocka svamp och blir så glad och tacksam emot svenskarna.

Invandrarna utgör endast fem procent av alla som syns i medier-?na. Är man osynliggjord som etnisk grupp blir det desto viktigare hur man skildras de gånger det väl händer. Diskriminering och rasism bör diskuteras mer än människors etniska ursprung.

Etnicitet tillskrivs människor som kallas icke-svenskar. Det kopplas till föreställningar om olika kulturer, vanor och normer. Det förstärker ofta stereotyper, används om dem som klassas som annorlunda och när det handlar om sociala och ekonomiska problem. Det ger en bild av att det är människors påstådda etnicitet som är problemet och därför inte något som går att förändra.

Jag har intervjuat många unga romer och diskuterat deras situation i Sverige. Dessa ungdomar är väldigt medvetna om att romer utmålas som en problematisk grupp och de hade tidigt fått erfarenheter av diskriminering. En del anammade den negativa uppfattningen om romer och handlade utifrån den, medan andra försökte motbevisa bilden.

Det är väldigt olika hur man reagerar på mediernas stereotyper. De flesta som jag har pratat med kan inte identifiera sig med me-diernas bilder av deras grupp eller bostadsområde. Det är en demokratisk brist. En del känner sig dömda på förhand; chansen att få jobb i stan är sämre om man kommer från Hässleholmen på grund av hur området utmålas. Rubriker lyder fortfarande ”invandrare klarar skolan sämst” medan det inte blir några rubriker om att människor med utländsk bakgrund är överrepresenterade på en del akademiska utbildningar.

Jag tycker att den bild som målas upp inte stämmer. Man måste fråga sig, ser det verkligen ut så här? Det är för mycket stigmatisering. Människor kommer hit och kan inte språket, det är en stor uppförsbacke. I stället för att fråga hur man kan få med dem i båten blir de till objekt som ska undersökas. Det skapar en ökad segregering. Jag har aldrig hört att någon säger ”dessa människor kommer att berika samhället” när flyktingar kommer till Sverige. Det är snarare ”5 000 flyktingar, var ska vi placera dem?”.

Frågan om mediebilden av invandrare är inte bara en fråga om den är sann eller falsk, positiv eller negativ, utan framför allt en fråga om makt, intressen och institutioner. Och dessa krafter bortser helt från föreställningarna om invandrare i Sverige.

Hela de mellankulturella relationernas historia är, med få undantag, översållad av spillrorna av krig, rasism, och imperiers erövringslusta. Om dessa erfarenheter skall kunna tjäna något ändamål idag, så är det som en varning för att så länge som dagens politiska kurs fortsätter, är vi dömda att upprepa det förflutna med ännu mer destruktiva följder.

Abdel-Qader Yassine

palestinsk forskare och författare bosatt i Borås

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.