Liten chans till guld finns kvar – för ex-boråsare

– Jag kör för medalj, säger Fredrik Kessiakoff, 28.

Kunde Gustav Larsson ta silver i linjeloppet, så varför skulle inte träningskompisen kunna något liknande.

– Vi har cyklat tillsammans sedan 15-årsåldern, säger Kessiakoff. Tiden i Team Crescent var mina bästa år.

Borås-klubben samlade ihop ett helt gäng duktiga cyklister. Förutom dagens bådA aktuella olympier var det också Jonas Ljungblad, Anders Adamsson, Tobias Lergård och Johan Flodin.

– Vi hade trevligt tillsammans, berättar Fredrik Kessiakoff. Det var mest att äta, träna, spela playstation och sova nästan hela tiden.

Stockholms-födde Fredrik trivdes fint i Borås. Att bostadsmarknaden är annorlunda än i huvudstaden upptäckte han vid införskaffande av lägenhet på Sjöbo.

Trivdes på Sjöbo

Bostaden på 32 kvadratmeter kostade 910 kronor att köpa. Även månadshyran var överkomlig, under 2 000 kronor.

– Min lya kändes stor jämfört med Gustavs på 19 kvadrat. Han delade toalett med en mentalsjuk person och fick kritik för att han gick med hårda skor – eller hade tv-ljudet på för högt.

Hur sköttes Team Crescent?

– Bra, resurserna var kanske inte så stora men stallet fick ut mycket för pengarna. Vi hade ett riktigt bra lag. Fler kunde lyckats internationellt, hävdar Kessiakoff.

Efter några säsonger på landsväg övergick han till full satsning på kusinsporten mountainbike.

Tränar med Gustav

Där har Fredrik haft klara framgångar i världscupsammanhang. Ändå är han tveksam till fortsättningen:

– Det kan bli landsväg igen, berättar han. Jag vill tänka tanken ett tag till och tar beslut efter OS.

Vilken gren är roligast?

– Tävlingar i mountain är kul, men träning på landsväg är mycket mer stimulerande än i skogen.

Till vardags tränar han ofta ihop med Gustav Larsson. De bor 26 mil ifrån varandra, på ömse sidor om gränsen mellan Schweiz och Italien. Därför brukar de träffas på halva vägen.

En orsak till Kessiakoffs skeptiska hållning till mountainbike kan vara säsongens resultat.

– Jag skulle velat ha en pallplats i någon världscuptävling. Då hade det känts bättre inför OS-racet. Nu är det inte realistiskt tro på guld. Jag kör för bronsmedalj.

Lördagsloppet innebär fyra timmars körning i ett slags park några mil norr om Peking. Banan är knixig med utplacerade stenar, rötter och trappsteg.

Bakgrunden till bygget irriterar svenskarna.

– I fjol blev jag inte inbjuden till för-OS. Varför är obegripligt. Sedan har kineserna trixat mycket med banan. Den är inte alls som det var tänkt.

I går skulle damernas lopp avgjorts. Det blev inställt på grund av regn.

– Det visar att något är fel, tycker Fredrik. Att det regnar är ju vanligt i Kina. Jag kan bara hoppas på uppehållsväder på lördag.

Hur många kan vinna?

– Många, en fransman, tre schweizare, en belgare, en holländare, en spanjor...

Inte ett ljud om någon svensk.