Vill skapa en superpark i Borås: ”Ett skelett att fortsätta bygga staden utifrån”

Tillsammans med stadsträdgårdsmästare, Anton Spets, har Richard Mattsson arbetat fram en skiss över hur detta skulle kunna se ut. Med start i Rya åsar skulle parken löpa söderut, genom Getängen och sedan vidare mot Norrby – där de första spadtagen i vad som kan bli en framtida superpark skulle kunna tas om bara några år, menar Anton Spets.

– Utvecklingen skulle ske i flera etapper, men vi arbetar redan nu med Kronängsparken på Norrby som i framtiden skulle utgöra en del av det stora parkstråket. Tillsammans med det blå stråket, alltså Viskan, skulle de båda utgöra ett skelett att fortsätta bygga staden utifrån, säger han.

Ett grönt band som binder samman Borås norra och södra stadsdelar, och samtidigt angör flera av stadens viktigaste allmänna platser. Idén om ett gigantiskt parkstråk, lite som Superkilen i centrala Köpenhamn, eller varför inte High line på västra Manhattan i New York, började gro redan under en workshop för tre år sedan, med personer från kommunen och näringslivet.

Även ett liknade projekt i Malmö har lyfts fram som en förebild. Efter att man diskuterat hur staden skulle kunna utvecklas utifrån ett antal urbana stråk var det en av deltagarna som drog en tejpremsa genom hela stadskartan och idén var född.

– Målsättningen har länge varit att Borås ska växa genom och tillsammans med Viskan. Detta blir ytterligare ett stråk att följa. Samtidigt måste vi säkra upp och göra den allmänna platsen bättre, säger Richard Mattsson.

Men han betonar samtidigt att detta är någonting som skulle ligga långt fram i tiden.

– En del säger att Nordskogsleden ritades redan 1930, och den byggdes för cirka fem eller sex år sedan. Men hade den aldrig ritats så hade den kanske aldrig heller byggts. Så det gäller nog att sätta ner pennan – om än i en vision, säger han.

Detta skulle gå i linje med målsättningen att dämpa den negativa miljöpåverkan genom att planera mer grönt från första början. Ett sätt att utnyttja de funktioner hos ekosystemet som gynnar och förbättrar människors välmående och livsvillkor – så kallade ekosystemtjänster.

– Vi måste börja planera mer grönt, annars kommer vi inte att ha en stadsbild där människor vill bo i framtiden. Hade vi till exempel inte haft några träd på Allégatan som binder koldioxid hade luften varit betydligt sämre än vad den är i dag, säger Anton Spets.

Efter Norrby är tanken att parken på broar korsar järnvägen över mot Krokshallstorget och Västerbro.

– Här är det ju en parkering i dag. För mig är det uppenbart att man ska återställa ytan till ett torg, som det en gång var. Det behöver alltså inte vara gräsmatta, men någon typ av allmän plats som angör Viskan, nedanför Krokshallsberget, säger Anton Spets och fortsätter:

– Jag räknade på skoj hur många stora parkeringar som ligger längs Viskan mellan centrum och Knalleland – det är åtta stycken. Självklart ska vi ha väl fungerande parkeringar, men kanske inte på de bästa och finaste platserna, säger han.

Man skulle istället skapa förutsättningar för parkeringar på andra ställen i staden, till exempel genom att bygga nya parkeringshus längst med motorvägen.

Parkstråket skulle sedan slingra sig vidare genom Stadsparken och söderut. Den skulle kunna ge nytt liv åt området, menar Richard Mattsson.

– Superparken – eller vad vi nu ska kalla den – skulle fortsätta över en bro till Alphyddan. Ett projekt som detta skulle gynna Stadsparken. Stråket skulle sedan kunna fortsätta in i Pulsenområdet och över motorvägen, säger han och tillägger:

– Tänk att åka igenom Borås och det dyker upp träd ovanför motorvägen, det hade varit upplyftande.

Parken skulle till slut mynna ut på Göta och Gässlösa. Och även om de storslagna framtidsvisionerna än bara existerar på papper så skulle det kunna vara genomförbara – om än på väldigt lång sikt, menar Richard Mattsson.

– Det finns redan flera stora projekt som hamnar i linje eller på annat sätt skulle dra nytta av detta – Rättscentrum, Viskaholm och Kronängsparken är bara några exempel. Allt skulle bindas samman av ett grönt stråk. Det är viktigt att man faktiskt vill någonting, annars finns det ingenting att agera och reagera på, säger han.

Och Anton Spets håller med.

– En skiss är en skiss – men det skapar möjlighet för människor att intressera sig för stadens utveckling och framtid, säger han.