På den stora avfallsanläggningen Sobacken, en knapp mil söder om Borås, hamnar allt avloppsvatten som samlats i kommunen. I fyra stora gallerslussar filtreras det genom galler med tre millimeter stora hål. Det flytande slammet tar sig vidare till rening, större material blir kvar. Det rör sig om bland annat hår, portionssnus och tops.

– Men framför allt är det allt annat papper än toapapper. Som wipes, våtservetter och torkhanddukar. De är inte gjorda av papper som löser upp sig, säger Mikael Herbertsson.

Det bortfiltrerade materialet torkas och mellanlagras i containrar. En gång i veckan skickas de från avloppsenheten till förbränningsenheten på Sobacken. Det är i de siffrorna de går att se en tydlig minskning. 2021 skickades det 222 ton, förra året 152 ton. En minskning med 32 procent.

– Det är ju initialt glädjande, vi sammanställer siffror nu och försöker kartlägga hur det blivit så. 2022 var ett ovanligt torrt år och vi misstänker att låga flöden ligger bakom en del av minskningen, men inte allt.

Vid låga flöden kan nedspolat material sjunka till botten eller ”gömma sig” på annat sätt ute i avloppssystemen, så kallad bunkring.

– Om det är så, blir det en fördröjningseffekt, så att delar av 2022 års nedspolade material kommer till gallerfiltreringen först under 2023. Men om jag gissar nu, så är bunkring inte det enda, för det är många ton det rör sig om.

Borås Miljö och energi (Bem) säger att det är under utredning.

– En annan del av förklaringen kan vara att boråsarna faktiskt blivit bättre på att inte spola ner sånt som inte hör hemma i toaletten, säger Linda Svedensten, miljökommunikatör på Bem.

– Kan vi i så fall fortsätta med den förbättringen hade det ju varit fantastiskt.

Även om siffrorna förbryllar så är det tydligaste problemet kvar. Annat papper än toalettpapper som spolas ner.

– Vi får ju fortfarande hit flera ton i månaden som skickas till förbränning. På så sätt blir det ju fjärrvärme av allt som felaktigt spolats ner, och kommer Boråsarna till godo, synd bara att det behövde gå genom avloppssystem. Det är liksom lättare när det slängs i soptunnan direkt, säger Mikael Herbertsson.

De stora problemen uppstår när oupplösta pappret klumpas ihop och bildar något som i branschen kallas ”trasor”. Sådana fastnar i pumpar på vägen till reningsverket.

– En våtservett kan nog slinka igenom men när det är tio som sitter ihop, med tandtråd och hår, då blir det problem.

Trasor kan fastna i pumparna och följa med istället för att skickas vidare. Då går pumpen varm och till slut bränns motorn. En trasa kan också stoppa pumpen så att flödet stannar helt.

– Det är också illa, för då kan avloppsvatten bredda ut sig i diken eller går baklänges och tillbaka upp i fastigheter. Det är det ingen som tycker är trevligt.

Hur mycket trasorna kostar i arbetstid och förstörda pumpar är svårt att beräkna. Det finns alltid personal i beredskap och jour. Varje vecka används den på något sätt.

– Bara sånt som kommer från kroppen och toalettpapper ska spolas ner. Sluta att använda toaletten som papperskorg, säger Mikael Herbertsson, driftchef för avlopp på Bem.