Stora skillnader när de nationella proven rättas

Elevernas lärare ger generösare betyg på nationella prov än Skolinspektionens kontrollrättare. Nu föreslås att proven ska rättas anonymt och att uppsatsskrivning tas bort från nationella prov.
Borås • Publicerad 1 september 2012
Foto: BERTIL ERICSON / SCANPIX

Diskussionen om orättvisa betyg är ständigt återkommande. I tre år har Skolinspektionen samlat in prov från olika skolor och årskurser för att rätta om dem. Under tre år har sammanlagt 94 000 prov rättats om.

De nationella provens huvudsyften är dels att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, dels ge underlag för en analys av i vilken utsträckning Sveriges elever når kunskapsmålen.

Trots detta visar Skolinspektionens omrättningar att olika lärare bedömer samma elevers prov på väldigt olika sätt. Skolornas egna lärare sätter oftare ett högre betyg på proven än vad omrättarna gör. Även det omvända förekommer, men är inte lika vanligt.

Skillnaderna finns över hela betygsskalan, men är allra vanligast när det gäller höga provbetyg.

Delprov där eleverna ska svara med fria texter är av naturliga skäl mer svårbedömda och här är det vanligast med stora skillnader i bedömningar. Som mest skiljer sig bedömningarna åt i 45 procent av de omrättade proven.

Därför rekommenderar nu Skolinspektionen att delprov i form av uppsatser eller självständigt författade redogörelser ska lyftas bort från de nationella proven.

Skolinspektionen föreslår också att elevernas identitet inte ska vara känd då proven rättas. Myndigheten vill även att flera lärare tillsammans ska rätta proven. Tydligare bedömningsanvisningar efterlyses också.

Skolinspektionen slår också fast att omrättningen har bidragit till att faktiskt öka likvärdigheten. De skolor som inspektionen följde upp på grund av att de vid första omrättningen hade haft omfattande avvikelser, de skolorna har nu färre avvikelser än tidigare.

De nationella proven genomförs av eleverna i årskurserna 3, 6 och nio plus i gymnasieskolan.

Sjuhäradsskolor i undersökningen Lika för alla?

Bollebygdsskolan har satt ett högre betyg på tre elever och ett lägre på fem elever än vad omrättaren gjort i delprov B i engelska. I 78 fall finns ingen avvikelse. I delprov C har skolan satt ett högre betyg på 13 elever, ett lägre på nio och i 65 fall finns ingen avvikelse.

Alatorpsskolan i Herrljunga har satt ett högre betyg på 35 niondeklassare och ett lägre på 13 i delprov C i engelska, i 72 fall fanns ingen avvikelse. I svenskans delprov A fick 36 elever ett högre betyg av skolan än av omrättaren, sex fick lägre. Och för 75 elever fanns ingen avvikelse.

Mogaskolan i Svenljunga satte högre betyg på 37 niondeklassare i delprov A i svenska, lägre på 11 och det fanns inga avvikelser för 69.

Sandgärdsskolan i Borås kommun satte högre betyg på 16 elever i delprov A i svenska, lägre på elva och i 91 fall fanns ingen avvikelse. I delprov C i svenska var betyget högre för 27 elever, lägre för 19 och ingen avvikelse i 73 fall.

Örbyskolan i Mark satte högre betyg på 13 niondeklassare i delprov A i svenska, lägre på 2 och i 32 fall fanns ingen avvikelse.

Stenbocksskolan i Ulricehamn satte högre betyg på 22 niondeklassare i svenska delprov A jämfört med omrättarna, lägre på sju och i 89 fall fanns inga avvikelser.

Anne Bengtsson
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.