Skejtare får vänta på ny utepark
Sedan dess lyser anläggningen med sin frånvaro. Tidigast i 2014 års budget kan en skejtpark bli aktuell igen.
Skejtare, BMX-cyklister och inlinesåkare i Borås är lyckligt lottade. Utövarna har en inomhushall, långt ifrån en självklarhet i många andra städer. Problemet är bara att på våren, sommaren och hösten vill de allra flesta skejtare utöva sin sport ute. Som det ser ut i dag är utövarna i Borås hänvisade till bakgårdar, lastbryggor på industriområden och under motorvägsviadukter. Ofta privatägd mark där vuxenkontakten består i att brädåkarna blir bortkörda. På dessa så kallade skatespots samlas allt från 12-åringar till 25-åringar.
– Där finns inga vuxna som ser vad som händer. När yngre och äldre blandas finns risken är att det blir en inkörsport till både rökning, alkohol och droger. I en bemannad park finns det en viss tillsyn, säger Tomas Odén som är hallansvarig för Borås Skejthall och anställd av Kulturföreningen Tåget.
Alla som BT pratat med och som arbetar med frågor som rör skejtkulturen i Borås betonar vikten av det sociala engagemanget och därmed en naturlig samlingspunkt, alltså ett vidare perspektiv än bara en plats att åka bräda på. Eftersom få skejtare är föreningsanslutna blir vuxennärvaron obefintlig utan ett naturlig plats att samlas på, som till exempel en utomhuspark. Den naturliga vuxennärvaron som finns i till exempel inom fotboll, hockey eller ridsport existerar inte bland brädåkarna.
Uppskattningsvis finns det omkring 200 aktiva brädåkare i Borås i dag. Lägg till BMX-cyklister, inlinesåkare och kickboard-utövare.
David Fredman är skejtare och ordförande i Kulturföreningen Tågets skejtavdelning som i nuläget har ett 50-tal medlemmar.
– Droger är ett problem. Med en park ökar vuxennärvaron och då kanske man skjuter på debuten att testa rökning, alkohol eller droger. Jag tror att man kan motverka en massa ungdomsproblem med en skejtpark, säger han.
Tomas Odén och David Fredman är bara några i raden som engagerat sig i byggandet av en skejt- eller actionpark i Borås. BMX-cyklisterna och dess förening är en annan grupp som också jobbar aktivt för en utepark.
Arbetet med att få en anläggning till stånd började för fyra-fem år sedan. Responsen från kommunen upplevdes av Tomas Odén och andra som arbetade med projektet som mycket god. Möten hölls, skisser togs fram och diskussionen var livlig. Det gick till och med så långt att skejtparken skrevs in i fritids- och hälsoförvaltningens investeringsbudget för 2010. Sedan slocknade intresset från Borås stads sida. Skejtparken blev mer eller mindre en ickefråga.
För att blåsa liv i diskussionen igen skickade Odén i våras in en skrivelse med ett antal punkter som han ville ha svar på. En av grundfrågorna var vad kommunen hade för framtidsplaner för Borås skejthall, men även uteparken fanns med som en viktig punkt. I samma veva skickade engagerade föräldrar in en skrivelse med ett antal föräldraunderskrifter till Borås stad. Uteparken var en viktig del i det dokumentet.
– Det finns inga pengar, det blir ingen utepark och vårt arbete med detta är avslutat. Det var det sista jag hörde i ärendet, säger Tomas Odén.
David Fredman håller också på att sammanställer en skrivelse som ska skickas till ansvariga i Borås stad. Han trycker på tre viktiga punkter varför en utepark i Borås är viktig.
– Ett, drogproblematiken som finns inom sporten. I en park ökar vuxennärvaron. Nummer två är mobbning och grupperingar. Det är en stark kamratskap bland skejtare. Den tredje punkten är hälsa. Alla som skejtar vet hur jobbigt det är, man får verkligen svettas, säger han.
Skejtparker i Sverige
Under senare år har skejtparker i alla dess former poppat upp runt om i Svergie. Både större och mindre orter bygger parker, halls och ramper avsedda för skejtare, BMX-cyklister, inlines-åkare och kick-boardutövare.
Senast i rade att planera för en utomhuspark är Limmared i Tranemo kommun. BT presenterade planerna på parken för en dryg vecka sedan. Parken i Limmared blir cirka 400 kvadratmeter stor och byggs för pengar som blev över när Glashuset stod klart.
I Sverige finns det i dag omkring 80 färdiga anläggningar, både inom- och utomhus, från Gällivare i norr till Malmö i Söder.
Till andra mindre orter som har en skejtpark kan Höganäs i Skåne, Slite på Gotland, Tibro och Allingsås i Västergötaland nämnas.
Närbelägna skejtparker kan bland annat Lerum, Mölndal, Partille, Allingsås, Falkenberg, Jönköping och Actionpark i Göteborg nämnas.
Högdalen i Stockholm och Stapelbäddsparken i Malmö har två av Sveriges största skejtparker.