Sju år med skräpboten: Nio av tio vill se böter för fimpar

– De allra flesta stör sig på när det är skräpigt, ändå slängs ungefär en miljard fimpar varje år bara i Sverige. Det är alltid förbjudet att skräpa ned, och att fimpen inte ingår i nedskräpningsboten är obegripligt, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

I dag är det sju år sedan nedskräpningsboten infördes, som innebär att polisen kan utfärda böter från 800 kronor för nedskräpning på allmän plats. Fimpen, som är det absolut vanligaste skräpet i Sverige, är tillsammans med annat småskräp undantagna från den så kallade skräpboten.

Sifoundersökningen som Håll Sverige Rent nyligen lät genomföra visar att hela 93 procent av svenskarna anser att även fimpen och annat småskräp ska omfattas av nedskräpningsboten. Bara 5 procent håller inte med.

– Det finns ett starkt stöd för att inkludera fimpen i skräpboten. Och boten är viktig för att visa att vi lever i ett samhälle där ingen ska skräpa ner. Det är hög tid att ändra lagen så att allt skräp omfattas av skräpboten, så att beteenden och attityder kan förändras, säger Johanna Ragnartz.

Nedskräpning är ett av de allra vanligaste brotten i Sverige, ändå är det fortfarande mycket få böter som utfärdas. Under årets fem första månader bötfälldes bara 44 personer i hela Sverige för nedskräpning, en ökning med tio böter jämfört med samma period förra året.

Uppskattningsvis slängs det en miljard fimpar per år i Sverige. Filtret på fimpen består av cellulosaacetat, som är en slags plast. Plast som hamnar i hav och natur försvinner inte, utan blir bara mindre och mindre och finfördelas så småningom till mikroplast. Fimparna innehåller även en mängd substanser som är giftiga för djur och växter.